Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 september

Han ser stor potential i lantbrukets outnyttjade resurser

Uppfinnaren Heikki Sojakka har i 30 års tid jobbat med att ta fram nya material. Enligt honom har restfibrer från jordbruket potential att spela en viktig roll i framtiden.

– Jag tror att det finns mycket pengar att tjäna här, säger Heikki Sojakka.

 I Heikki Sojakkas labb provas just nu en uppsjö av nya material baserade på fibrer från såväl jordbruk som skogsbruk.
I Heikki Sojakkas labb provas just nu en uppsjö av nya material baserade på fibrer från såväl jordbruk som skogsbruk. FOTO: Tindra Englund

Vi går runt i Heikki Sojakkas labb i Markaryd. Överallt ligger högar med olika sorters material och påbörjade projekt. Det mesta av materialet har han själv tillverkat i sin stora pappersmaskin, annat har han fått skickat till sig från företag och universitet världen över.

– Här borta ligger kinesisk hampa, men jag tycker inte att fibrerna var tillräckligt bra. Därför köper jag i stället hampa från Holland, säger Heikki Sojakka.

Gå över gränsen

I labbet i Markaryd görs materialexperiment där labbförsök testas i en mellanskala innan de körs i företagens större och mer kostsamma industrimaskiner.

– Eftersom det inte blir samma kostnader som på en stor maskin kan man här prova att gå över gränserna och se vad som händer.

Fakta: Heikki Sojakka

· Föddes i Finland 1950 men flyttade med sina föräldrar till Markaryd 1965.

· Efter skolan jobbade han först som kock, trycksvarvare och vaktmästare, keramiklärare. Men i slutet av 80-talet började han experimentera med hur man kunde förbättra kvalitén hos pappersmassa.

· Äger idag företaget Fiber-X och Ultra Technology Europe och Fiber-X Finland ÅU. 

· Under Borgeby fältdagar vann hans komposterbara odlingsduk i papp Wargön innovationsinnovationspris. Duken är komposterbar vilket gör att den går att plöja rakt ner i åkern vilket innebär att det även går att tillsätta de näringsämnen som behövs för en specifik gröda direkt i pappduken och dessutom naturliga doftämnen som håller ohyran borta.

 I labbet pågår även experiment med olika sorters täckodling.
I labbet pågår även experiment med olika sorters täckodling. FOTO: Tindra Englund

Hampabaserad rallybil

Just nu samarbetar Heikki Sojakka med ett 15-tal universitet i världen samt både små och stora företag.

Under de 30 år Heikki Sojakka arbetat med att ta fram nya material har han framförallt arbetat med fibrer från skogen. Företaget har bland annat experimenterat med cellulosabaserade textilier och deltagit i bygget av en hampabaserad rallybil. Han har också tagit fram en komposterbar odlingsduk i papp som under Borgeby fältdagar vann Wargön innovationsinnovationspris.

Skifte från skogen

Nu menar Heiiki Sojakka dock att det börjar ske ett skifte från skogen till lantbrukets restprodukter. Han är övertygad om att lantbruket har potential att i framtiden spela en betydligt större och viktigare roll än idag.

– Jag tänkte redan tidigt att man borde kunna använda restprodukter från lantbruket i fibertillverkningen och nu är allt fler inne på samma spår.

 För de som är tidigt på bollen tror Heikki Sojakka att de nya materialen kan bli mycket lönsamma.
För de som är tidigt på bollen tror Heikki Sojakka att de nya materialen kan bli mycket lönsamma. FOTO: Tindra Englund

Material från jordbruket

Han tror att det kommer att ske en explosion av nya material från jordbrukssidan framöver och att marknaden kommer att expandera rejält.

– Eftersom man har så många fler olika sorters grödor än de vi idag jobbar med från skogen, så finns en enorm potential att få fram väldigt annorlunda fibrer. Tillexempel halm med rätt beredningsteknik har annorlunda bindingssystem än träcellulosan och kan ge mer stabilia produkter och andra möjligheter.

Ölflaska av halm

Ett exempel är Carlsbergs försök att ta fram en ölflaska av halm. Heikkis företag har tidigare varit med i Carlsbergs försök att ta fram en ölflaska av cellulosafibrer.

– I andra omgången testar vi nu att använda modifierad kornhalm för att tillverka en ölflaska av halmcellulosa.

 Ett tyg av 100 procent papper. Pappret har sedan skurits i remsor, spunnits, stickats och behandlats med ultraljud och nanocellulosa för att skapa en textil som tål att tvättas i 60 grader.
Ett tyg av 100 procent papper. Pappret har sedan skurits i remsor, spunnits, stickats och behandlats med ultraljud och nanocellulosa för att skapa en textil som tål att tvättas i 60 grader. FOTO: Tindra Englund

Öka andel naturfiber

Förutom halmen ser Heikki Sojakka stor potential framförallt i fibergrödor som tillexempel spånadslin, oljelin och industrihampa.

– Dessa kan bli intressanta inom förpackningsindustrin, där nya metoder som torrformning kan användas och jag tror även att kompositen kommer att kunna ge stora miljövinster om man ökar andelen naturfiber i granulat. Det vill säga de råmaterial som används inom bland annat plasttillverkningen.

”Enorm utmaning”

Om restprodukterna i högre utsträckning kunde användas till att producera värdefulla material är han övertygad om att även värdet på grödorna skulle öka.

– Jag tror att det finns mycket pengar att tjäna här. Jordens befolkning växer och allt fler kommer att vilja ha och behöva fler produkter, samtidigt som vi ska försöka fasa ut plasten. Det innebär en enorm utmaning och jag tror att fibrer från lantbruket kommer att spela en viktig roll, säger Heikki Sojakka.

 Hos Heikki Sojakka används pappersmassan till att skapa en mängd olika produkter.
Hos Heikki Sojakka används pappersmassan till att skapa en mängd olika produkter. FOTO: Tindra Englund

Stort intresse från byggsektor

Ett exempel som han tar upp är den växande efterfrågan på miljövänliga biobaserade material inom byggsektorn.

– Det kan handla om lättvikts material i skivor, ljudabsorbenter, specialisolering och liknande. Dessutom finns nya tekniker framtagna som gör att man kan skumma cellulosa, vilket kan ge lantbruket rejäla kvantitetflöden om man lyckas ersätta till exempel den cellplast som idag används för att isolera hus.

Jord och skog i kombination

I en framtid med mindre fossilbaserade material och fler material som baseras på cellulosa är Heikki Sojakka även övertygad om att skogsbruket och jordbruket skulle kunna arbeta tillsammans och kombinera sina råvaror till nya produkter med unika egenskaper. Förutom fiberbaserade material skulle restprodukterna i större utsträckning kunna användas i olika biokemiska produkter.

– Det skulle kunna användas till både bränsle och gasproduktion. Dessutom skulle det vara intressant att titta på hur man skulle kunna kombinera dessa med biodrivmedel från skogen för att få fram nya egenskaper hos drivmedlen.

 Råvara som används för att tillverka vitt snus.
Råvara som används för att tillverka vitt snus. FOTO: Tindra Englund

Cirkulärt system

Han menar att det skett en tydlig förändring inom materialbranschen med ett större intresse för ekologiskt hållbara produkter.

– Det bästa vore att få till cirkulära system där restprodukter från jordbruket kan användas som andra material för att sedan när de använts färdigt återvända till jorden och bidra till mullhalten, säger Heikki Sojakka.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen