Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 8 november

Handel och infrastruktur bäst för att utrota hunger i Afrika

En ny studie visar att det är mer effektivt att satsa på handel och infrastruktur än grödor och jordförbättringar om man vill utrota hunger i Afrika.

– Bönderna står bättre rustade mot torka och klimatförändringar om de tjänar pengar och får sina inkomster från flera håll, säger forskningsledaren Göran Djurfeldt.

 En ny studie visar att det är bättre att satsa på handel och infrastruktur än grödor och jordförbättringar om man vill utrota hunger i Afrika. Bönder i Uganda.
En ny studie visar att det är bättre att satsa på handel och infrastruktur än grödor och jordförbättringar om man vill utrota hunger i Afrika. Bönder i Uganda. FOTO: Istock

En tolvårig studie som kombinerat satellitdata med intervjuer i 56 byar i sex afrikanska länder visar att om vägar och telefoner fungerar bra, och jordbrukarna utöver att odla för självförsörjning också sålde grödor på marknader fick bönderna det bättre ställt.

”Man måste lyfta blicken”

– I bistånds- och utvecklingsarbete finns ett stort fokus på att förbättra utsäde, grödor och jordkvalitet. Detta är viktigt att arbeta vidare med, men man måste också lyfta blicken och se på byarnas relation till omvärlden, säger Göran Djurfeldt, forskare i kulturgeografi och professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet och forskningsledare, i ett pressmeddelande.

Romantisering av självförsörjning

Enligt Djurfeldt så hävdar flera frivilligorganisationer, både NGO:s (statligt obundna organisationer), liksom den så kallade food sovereignty-rörelsen (FIAN, Latinamerikagrupperna, Via Campensina med flera), att bönderna får det sämre när de ”luras” in i marknadsekonomin av affärsmän och internationella företag.

Så här gick forskningen till:

Med hjälp av satellitbilder kunde forskarna studera förändringar i biomassa över tid, både över en säsong och över ett drygt decennium. Sämre data över vägnätet gav ett svagare, men ändå signifikant samband för kommunikationernas betydelse. Resultaten korskopplades sedan med intervjusvar för att fastställa eventuella samband mellan de olika datakällorna. Över 2500 personer från sammanlagt 56 byar i sex afrikanska länder intervjuades vid tre tillfällen under perioden 2001-2014.

Forskningen har varit tvärvetenskaplig och involverat fem forskare i kultur- och naturgeografi, sociologi och statistik vid Lunds universitet och med samarbetspartner vid ledande afrikanska universitet samt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Dessa grupper menar att en utbyggnad av infrastrukturen bidrar till att fattigdomen ökar.

– Dessa debattörer tenderar att romantisera självförsörjningen. Våra resultat visar tvärtom att bönderna står bättre rustade mot exempelvis torka och klimatförändringar om de tjänar pengar och dessutom får sina inkomster från flera håll, säger Göran Djurfeldt.

 Jakob Lundberg, Head of Policy and Advocacy, på We Effect.
Jakob Lundberg, Head of Policy and Advocacy, på We Effect. FOTO: Marcus Lundstedt

Arbetar med marknadsekonomin

Den svenska hjälporganisationen We Effect, som stöds av LRF, har fokus på stöd till småskaliga bönder för att de ska utveckla ett hållbart jordbruk och få ett värdigt boende.

– Vad jag förstår går studien framför allt till angrepp mot de organisationer som arbetar mer ensidigt med food sovereignty än vad We Effect gör. Vad de lyfter, lyfter även vi i vårt arbete – till exempel så pratar vi inte om att de ”luras” in i marknadsekonomin, utan arbetar med den. Att ha tillgång till marknader och få vettigt betalt för sina grödor är en väg ur fattigdomen. Vi arbetar också med att stärka småskaliga bönders möjlighet att organisera sig och därmed också kunna förhandla till sig bättre villkor säger Jakob Lundberg, Policy- & påverkanschef på We Effect.

Variation en framgångsfaktor

Göran Djurfeldt säger att mätningar i studien visar att majsproduktionen söder om Sahara ökade svagt mellan 2002-2014, trots klimatförändringar. En delförklaring är ökad handel och bättre infrastruktur.

– Vi romantiserar inte självförsörjning anser jag. Det råder inget motsatsförhållande mellan satsningar på hållbart jordbruk och bättre tillgång till infrastruktur och marknader. Fattigdom är det största problemet och diversifiering en av framgångsfaktorerna, kommenterar Jakob Lundberg.

Läs hela rapporten härLäs mer: Tufft jobb som zambisk bondeLär mer: Jämställd makt ger mat och tillväxt

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen