Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 2 oktober

Här är målet att köra på eldrift

Under hösten byts dieseln mot HVO på Menhammar gård. Men resan mot ett fossilfritt lantbruk slutar inte där. Den långsiktiga planen är att gå över till ren eldrift för att minska gårdens utsläpp av växthusgaser.

 På Menhammar gård byts den fossila dieseln mot biobränslet HVO. Det är en del av gårdens satsning mot fossilfritt lantbruk.
På Menhammar gård byts den fossila dieseln mot biobränslet HVO. Det är en del av gårdens satsning mot fossilfritt lantbruk. FOTO: Kristina Hansén

Först ut att tankas med HVO är tre nya traktorer från Valtra men under oktober kommer samtliga av gårdens fordon tankas med biodrivmedlet. Totalt rör det sig om ett tjugotal traktorer, lastmaskiner och hästbussar. Satsningen är ett samarbete mellan Lantmännen maskin, Valtra och bränsletillverkaren Neste MY förnybar diesel.

Fakta: HVO

HVO står för hydrerad vegetabilisk olja och tillverkas av återvunna fetter, till exempel frityrolja. Även djurfetter från slakteriavfall kan användas.

Genom att behandla råvaran med vätgas omvandlas den till biobränsle. Det har samma egenskaper som fossil diesel och kan användas i vanliga dieselmotorer. Kontrollera med traktorleverantören och maskinskadeförsäkringen.

Källa: Energifabriken

– Visionen är att gå mot eldrivna mindre fordon och självstyrande system. Men den tekniken är fortfarande i sin linda och då ser vi det som ett bra steg att gå över till HVO för att minska miljöbelastningen på vägen dit, säger Ulf Segerström, driftsledare på Menhammar gård.

Förbrukar mycket bränsle

Menhammar ligger alldeles intill Mälaren och på markerna betar hästar, nötkreatur och får. Utöver 320 hektar med betesvall brukas även 260 hektar åker. Skötsel av djuren och lantbruket kräver en hel del bränsle.

– Vi förbrukar ungefär 48 kubik diesel per år med alla våra fordon och genom att byta ut dieseln mot HVO kan vi reducera utsläppen väsentligt.

 Skötseln av totalt 580 hektar åker och nästan 400 djur kräver en hel del bränsle men genom att byta diesel mot HVO kan utsläppen sänkas.
Skötseln av totalt 580 hektar åker och nästan 400 djur kräver en hel del bränsle men genom att byta diesel mot HVO kan utsläppen sänkas. FOTO: Kristina Hansén

Biobränslet levereras till gården av återförsäljaren Energifabriken och enligt företagets uträkning kommer koldioxidutsläppen minska med 148 ton koldioxid per år. Det kan jämföras med att en genomsnittlig svensk årligen släpper ut åtta ton koldioxid.

– Baserat på det minskar gårdens utsläpp motsvarande 18 till 19 personers årsutsläpp, säger Ulf Segerström.

Går före

Han upplever att det hittills varit relativt tyst om HVO i lantbruket trots att drivmedlet funnits på marknaden ett tag.

– Till viss del är det naturligtvis en kostnadsfråga och att det finns skattemässiga hinder. För oss är det här ett sätt att driva på processen genom att jobba uppströms och gå före.

 Bränslet levereras till gården av HVO-återförsäljaren Energifabriken.
Bränslet levereras till gården av HVO-återförsäljaren Energifabriken. FOTO: Kristina Hansén

Med nuvarande skatteregler är kostnaden för HVO drygt tre kronor högre per liter jämfört med vanlig diesel.

– Drygt en krona högre per liter jämfört med vanlig diesel och cirka två kr i missriktad subvention till fossilt bränsle.

Inget krångel

Oblandad HVO100 är skattebefriad och därför får jordbrukare ingen återbetalning av koldioxid- och energiskatt. Ulf Segerström är medveten om att priset sätter käppar i hjulet för många lantbrukare som skulle vilja ställa om. Han framhåller dock att driftskostnaderna inte ökar utöver literpriset, vilket är fallet med en del andra biodrivmedel.

– Man behöver inte konvertera om motorerna som för biogas. När RME var nytt pratades det mycket om att det kladdade igen systemen och det har kanske förändrats nu, men med HVO har vi inte hört någonstans att det krånglat. Sedan går det att blanda med diesel, och skulle HVO ta slut går det att tanka som vanligt med diesel.

 På Menhammar finns ett femtiotal hereforddjur. Köttet säljs till en närliggande restaurang.
På Menhammar finns ett femtiotal hereforddjur. Köttet säljs till en närliggande restaurang. FOTO: Karin Röse

I Menhammars fall motiveras satsningen av ännu fler skäl.

– Vår verksamhet prioriterar att vara med och driva utvecklingen och ta den här kostnaden. Det är för trubbigt och kortsiktigt att bara jämföra kubikpriset. Vi tror att det kommer betala sig på sikt med mindre miljöpåverkan och bättre arbetsmiljö.

Behövs politiskt stöd

För att fler ska gå över till fossilfria alternativ tror Ulf Segerström däremot att det måste stöttas från politiskt håll så att det finns ekonomiska incitament. Han tror även att det är viktigt att ha tät kommunikation med maskintillverkarna för att komma över de trösklar som kan uppstå i början av en omställning.

– Vi hade problem med att våra eldrivna lastare inte laddade fullt i början men det kunde lösas genom att byta kretskort. Så en viktig del är att man har en maskinhandel som är alert, har expertis och erbjuder rådgivning kring produkterna, så att de kan stötta de som satsar.

 De tre nya Valtratraktorerna tankas med förnybart HVO-bränsle.
De tre nya Valtratraktorerna tankas med förnybart HVO-bränsle. FOTO: Ulf Segerström

– Alla i den här kedjan behöver vara intresserade för att det ska funka. I längden gynnar det också förtroendet för svenskt jordbruk och våra produkter – att visa att vi går före i miljö- och klimatfrågor.

Ulf Segerström vet ännu inte hur nästa steg på vägen mot full eldrift ser ut och det är fortfarande tyst från maskintillverkarna.

– Sneglar man på mindre redskap finns redan eldrivna såmaskiner och ogräsrensare i grönsaksodlingen. Jag tror att eldrivna traktorer och andra maskiner för större lantbruk lär komma ganska snart.

Olika lösningar

Men att lösa energifrågan handlar inte bara om elektrifiering, enligt Ulf Segerström. Det kommer behövas en blandning av lösningar beroende på vilken verksamhet man driver.

– Har man tillgång till svin- eller nötgödsel i större utsträckning, då kanske man ska hålla på med biogas. Den möjligheten har vi inte här eftersom vi har för torr gödsel. Vi kan dock producera el själva genom sol och vindkraft, så den lösningen fungerar för oss.

Fakta: Menhammar gård

Ägare: Ingår i Soyakoncernen som består av företag verksamma inom shipping, fastigheter och stuteri/trav.

Ort: Ekerö, Stockholms län

Verksamhet: Stuteri med uppfödning av travhästar. Producerar även nötkött som säljs till närliggande restaurang. Odlar grovfoder till djuren, spannmål för avsalu samt frukt- och grönsaker till gården. Skogs- och viltförvaltning.

Antal djur: 300 hästar, 50 nötkreatur och 40 får.

Areal: 580 hektar åker fördelat på 320 hektar betesvall (varav 50 naturbeten), 160 hektar vall, 100 hektar spannmål. Cirka 1000 hektar skog varav 870 produktiv skogsmark.

Medarbetare: Driften sysselsätter runt 15 personer. På hela gården, inklusive stuteri och träningsverksamhet, arbetar drygt 50 personer.

Energiproduktion: Solpaneler, vindkraft, biopanna för hästgödsel och flis.

Läs mer: Mest klimatnytta med nytt bränsleLäs mer: Förlorar på att köra fossilfrittLäs mer: Landsbygdsministern hoppas ge bättre villkor för fossilfritt

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen