Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 24 februari 2019

Här bildas kalvembryon i petriskål

Hollola, Finland

I fjol flyttade Viking Genetics all sin embryoverksamhet till Finland. I april 2018 skeppades de första svenska kvigorna över Östersjön mot stationen i Hollola. I dag finns 63 svenska kvigor vid embryocentret.

 Henri Simonen, bedövar en av kvigorna innan spolningen påbörjas.
Henri Simonen, bedövar en av kvigorna innan spolningen påbörjas. FOTO: Maria Törner

Det är sjutton minusgrader och tidig morgon när Land Lantbruk besöker Viking Genetics stallar i finska Hollola. Snön knarrar under skosulorna när vi rör oss över gårdsplanen mot behandlingshallen. Varm fuktig luft bolmar från dörröppningen ut i den kalla vintern och där inne är Henri Simonen, veterinär och ansvarig för embryoproduktionen, i full gång med att samla in embryon från fyra av stationens 161 toppkvigor.

Kräver noggrannhet

– Det här kräver koncentration och noggrannhet så ni får hålla er undan, säger han medan han försiktigt trär utrustningen genom livmoderhalsen och upp i livmoderhornet för att göra en så kallad embryospolning.

 Med en teckning förklarar Henri Simonen hur spolningen går till.
Med en teckning förklarar Henri Simonen hur spolningen går till. FOTO: Maria Törner

Livmoderhornet tätas med hjälp av en ballongliknande luftfylld bubbla. Den täpper temporärt till livmoderhornet medan det fylls av en vätska som spolas in och sedan sugs ut. Med den tillbakavändande vätskan följer sjudagars embryon som senare ska gå till försäljning.

Bedövning ett måste

Kvigorna står lugnt och vilar medan teamet arbetar. De har alla fått ryggmärgsbedövning och enligt Henri Simonen är det ett måste för att arbetet ska lyckas.

– Det underlättar såklart för djuren men framför allt är det för att möjliggöra vårt arbete. Eftersom vi går in så långt är det viktigt att vi vet exakt var vi är – och det är omöjligt om man hela tiden blir störd av muskelkontraktioner, förklarar han.

Många svenska kvigor

Sedan våren 2018 har svenska kvigor kommit till embryostationen i Hollola för att lämna sina ägg. I dag är 42 procent av stationens SRB-kvigor och 21 procent av Holstein-kvigorna från Sverige, resterande är Finska. Men enligt embryokoordinatorn Johanna Aro är ambitionen att fördelningen ska bli jämnare.

 Efter spolningen för den vätska som samlats in till labbet. Där spolas kroppsvätskor och annan cellvävnad bort och labbtekniker sorterar ut dugliga embryon. Embryona som inte knappt går att se med ögat fryses sedan in i rör likande de som används för semindoser.
Efter spolningen för den vätska som samlats in till labbet. Där spolas kroppsvätskor och annan cellvävnad bort och labbtekniker sorterar ut dugliga embryon. Embryona som inte knappt går att se med ögat fryses sedan in i rör likande de som används för semindoser. FOTO: Maria Törner

På centret stannar kvigorna i cirka ett år och får senare bli mjölkkor.

– Många tror att de är svåra att få dräktiga efter att vi samlat ägg men det stämmer inte alls, säger Henri Simonen.

Ägg direkt från äggstocken

Innan de fyrbenta damerna lämnar embryoverksamheten bakom sig samlas det in cirka 40, och ibland upp mot 80, embryon ifrån dem. Främst via spolning men också genom så kallad ”ovum pick up”, en teknik där obefruktade ägg hämtas direkt från äggstocken och sedan befruktas i lab.

– Ovum pick up utför vi inte i lika stor utsträckning som spolningar men det är definitivt något vi kommer se mer av i framtiden, säger Henri Simonen.

 Veterinärer på Viking Genetics i Hollola plockar ut obefruktade ägg direkt från äggstocken. Med hjälp av ultraljud kan Henri Simonen se var han befinner sig med nålen som sticks in i äggblåsan och suger ut ägget.
Veterinärer på Viking Genetics i Hollola plockar ut obefruktade ägg direkt från äggstocken. Med hjälp av ultraljud kan Henri Simonen se var han befinner sig med nålen som sticks in i äggblåsan och suger ut ägget. FOTO: Viking Genetics

Hämtas tidigare

Tekniken används i allt större utsträckning, bland annat i länder som USA och Brasilien. Enligt Johanna Aro är den främsta fördelen att äggen kan hämtas vid tidigare ålder än vid spolning.

– Man kan hämta ägg redan när kvigorna är 10 månader och ännu inte haft sin första brunst. Det gör att vi kan påskynda avelsframsteget ytterligare, förklarar hon.

Stigande efterfrågan

Förra året samlades ett tusental embryon in i verksamheten och hitintills har de använts i huvudsyfte att få fram toppklassade avelstjurar. Men enligt Johanna Aro är visionen framåt att öka embryoproduktionen med fokus på att ta fram förstklassiga hondjur med egenskaper anpassade efter bönders specifika behov.

– Jag ser samma mönster i efterfrågan på embryon som vi gjort med könssorterad sperma, det kommer öka, säger hon.

 Optimalt ska embryot ha nått sju dagars utvecklingsstadium när det fryses in. De befruktade äggen är 1 mm i diameter och i mikroskop kan man se de den tidiga utvecklingen, av en blastocyst.
Optimalt ska embryot ha nått sju dagars utvecklingsstadium när det fryses in. De befruktade äggen är 1 mm i diameter och i mikroskop kan man se de den tidiga utvecklingen, av en blastocyst. FOTO: Tuula-Marjatta Hamama

Fakta: Embryoöverföring

Under 2017 gjordes det 619 embryoöverföringar i Sverige. Embryoöverföring används för att skynda på avelsframsteget och ökar stadigt. Nederländerna är det europeiska land som exporterar i särklass flest mjölkrasembryon. Vid embryoproduktion används teknikerna embryospolning och ovum pick up.

Embryospolning: Sju dagar efter seminering spolas befruktade embryon ut ur livmoderhornet. För att få fler än ett befruktat embryo vid spolningen får kvigorna ett hormonpreparat som gör att de behåller alla ägg – och inte som normalt bara behåller ett i livmoderhornet.

Under 2017 gjordes 22 316 embryospolningar i 32 europeiska länder. Av dessa var 79 procent på mjölkdjur. I snitt gav de 6,4 livsdugliga embryon per spolning.

Ovum pick up: Är samma metod som IVF på människa. Obefruktade ägg hämtas direkt ur äggstockarna. Äggen befruktas sedan i provrör och fryses in vid sju dagars utveckling. Denna metod utgör nu 27 procent av alla överföringar och är i flera länder vanligare än spolningar.

Från Tyskland, Frankrike och Nederländerna kan man få könsbestämda embryon.

Källa: AETE

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen