Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 12 april

Här satsas det på ännu mer bevattning

Investeringen i ett bevattningssystem blev räddningen för Lindhs Djur & Natur med över 2 000 nötkreatur. Till årets säsong har företaget köpt ytterligare en självgående maskin.

 Markus, Joakim och André Lindh i Högsby utanför Kalmar har investerat miljoner i ny bevattningsutrustning. Joakim Lindh menar att bevattningen räddade företaget från att behöva slakta ut djur.
Markus, Joakim och André Lindh i Högsby utanför Kalmar har investerat miljoner i ny bevattningsutrustning. Joakim Lindh menar att bevattningen räddade företaget från att behöva slakta ut djur. FOTO: Fredrik Loberg

Lagom till den historiska värmen och torkan 2018 hade Lindhs Djur & Natur i Högsby utanför Kalmar investerat cirka 2,5 miljoner kronor i bevattning, eget arbete oräknat.

– Vi hade pratat om det i flera år men det var naturligtvis mer tur än skicklighet att det skedde när det skedde. Men jag vill inte tänka på vad som hade hänt annars. Vi skulle nog ha behövt slakta ut halva besättningen, säger Joakim Lindh, bolagets företrädare.

La stamledningarna själva

Sonen André och kusinbarnet Markus Lindh, båda delägare, gjorde jobbet med stamledningarna under vinterhalvåret och de satsade på en självgående maskin av danska märket Fagerholt samt två mindre maskiner. De vattnade cirka 100 hektar, mest vall men även en del majs. Helsäden fick klara sig utan bevattning.

 Den självgående bevattningsmaskinen är en Fagerholt med 1 000 meter slang. Eftersom slangen är 125 tjock är tryckfallet inte mer än 3 bar när den är utdragen som längst. En liknande maskin säljs av Agrometer.
Den självgående bevattningsmaskinen är en Fagerholt med 1 000 meter slang. Eftersom slangen är 125 tjock är tryckfallet inte mer än 3 bar när den är utdragen som längst. En liknande maskin säljs av Agrometer. FOTO: Fredrik Loberg

Det fanns sedan tidigare en gammal dom om rätt att ta vatten ur Emån under förutsättning att förbrukningen rapporteras.

Obevattnat gav ingenting

– De obevattnade andra- och tredjeskördarna gav ingenting utan fälten fick bara putsas. Där vi kunde bevattna fick vi däremot motsvarande normalskörd och totalt hamnade vi på ungefär 75 procent av ett normalår. Vi har klarat oss tack vare överlagring men det är inte med några stora marginaler. En vinterdag när alla djur äter förbrukar vi 70 ton grovfoder, konstaterar Joakim Lindh.

Vallinsådden på 140 hektar misslyckades föga överraskande och det fick göras omsådd på hösten som än så länge ser lyckad ut.

Ser den som försäkring

Företaget har cirka 650 mjölkkor och totalt 2 100 nötkreatur. Man tar fyra vallskördar varav den sista ihop med majsen i oktober.

– Jag ser bevattningen lite som en försäkring för att säkerställa grovfodret. Torråren kommer att komma tillbaka och vi får lära oss leva med dem. Men bevattningen är också ett sätt att få i gång vallen på våren, säger Joakim Lindh.

Köpt en maskin till

Inför årets säsong har företaget investerat i ännu en Fagerholtsmaskin med 1 000 meter slang. Ytterligare 1,5 kilometer stamledning har grävts ned att lägga till de 2 kilometer som las inför förra året.

– De självgående maskinerna är oslagbara på oregelbundna fält eftersom de följer slangen och på så sätt kan ta ett varv runt exempelvis en åkerholme. Eftersom de är ute i 36 timmar blir det en otrolig tidsbesparing. Vi har ju annat att pyssla med än att flytta bevattningsmaskiner, säger Joakim Lindh.

LÄS MER: Allt fler mjölkbönder vill bevattna vallen (LRF Premium)

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen