Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 maj

Här skapas potatis med ifrågasatt genteknik

Ny genteknik gör det enklare för forskare att skapa nya grödor. Först ut att provas i Sverige är en variant av potatis för livsmedelsindustrin. Men lagstiftningen kring tekniken är fortfarande oklar, och det är oklart om den kan odlas kommersiellt i Sverige.

 Inne i växthusen i Alnarp står långa rader av frodiga potatisplantor som blivit genetiskt förändrade med en teknik som upptäcktes för bara ett par år sedan.
Inne i växthusen i Alnarp står långa rader av frodiga potatisplantor som blivit genetiskt förändrade med en teknik som upptäcktes för bara ett par år sedan. FOTO: Torill Kornfelt

Inne i växthusen i Alnarp står långa rader av frodiga potatisplantor. Var och en av dem började som en enskild cell inne i labbet i huset bredvid och de har alla blivit genetiskt förändrade med en teknik som upptäcktes för bara ett par år sedan.

”Vi har hållbarhetsutmaningar”

Det hela började när stärkelseproducenten Lyckeby kontaktade Mariette Andersson och Per Hofvander på SLU:s institution för växtförädling.

– Det var rätt häftigt när de kom och kom dit och frågar oss: Vi har de här hållbarhetsutmaningarna, skulle ni kunna hjälpa på något sätt? säger Mariette Andersson.

Utmaningen för Lyckeby är att potatis tillverkar två olika typer av stärkelse, och att den ena typen måste behandlas intensivt med kemikalier för att den ska gå att använda i livsmedel. Forskarnas lösning var att använda en teknik som kallas crispr och som utvecklades 2013.

 Ny genteknik gör det enklare för forskare att skapa nya grödor.
Ny genteknik gör det enklare för forskare att skapa nya grödor. FOTO: Torill Kornfelt

”Effektivt system”

Det fungerar ungefär som en liten sax som kan gå in i potatisens arvsmassa och leta upp en enda gen, som den klipper sönder. När potatisens cell sen försöker laga genen blir det ofta små fel, mutationer, som gör att genen inte längre fungerar. Genom att ta sönder genen för den ena typen av stärkelse så har forskarna lyckats skapa en potatissort som gör att det behövs mindre kemikalier i processen för att ta fram stärkelse.

– Med kunskapen vi har nu så fungerar det väldigt bra. Vi har kommit fram till ett väldigt effektivt system, säger Mariette Andersson.

Att använda crispr på det här sättet är inte GMO, eftersom forskarna inte stoppar in några nya gener i potatisen. I stället liknar det mer andra metoder där forskare använder strålning eller kemikalier för att skapa mutationer, förändringar av arvsmassan, som kan ge grödor nya egenskaper.

– Den stora skillnaden nu är att vi kan göra mutationerna mycket mer precist, säger Mariette Andersson.

 Mariette Andersson och Per Hofvander på SLU:s institution för växtförädling.
Mariette Andersson och Per Hofvander på SLU:s institution för växtförädling. FOTO: Torill Kornfelt

Resistent mot bladmögel

Nu har forskarna släppt just det projektet och lämnat över det till Lyckeby. Nu testar de i stället att använda metoden till andra varianter av potatis. Ett av dem är att ta fram en sort som är ”tvärt om”, den innehåller bara den andra stärkelsetypen eftersom den har ett lägre glykemiskt index.

Andra forskare vid SLU undersöker om man kan använda crispr för att skapa potatis som är resistent mot bladmögel. Runt om i världen använder forskare och företag crispr-metoden för att ta fram mängder av nya varianter på olika grödor.

Mycket handlar om att få fram varianter av grödor som är resistenta mot olika sjukdomar och skadedjur, och sorter som kan klara av ett förändrat klimat. Men när det gäller lagstiftningen så finns det fortfarande en del oklarheter för crispr-tekniken efter en dom i EU-domstolen.

– Just nu är det lite limbo, det är jättesvårt att säga vare sig det ena eller det andra, säger Per Hofvander.

LÄS MER: Lyckeby Starch redo att ta Crispr-potatisen ut ur EU

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen