Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 10 juli

Hårt drabbade fält kan mista 20 procent av skörden

Tidig höstsådd och dålig verkan av vårbehandlingen är orsakerna till att ogräs som baldersbrå och blåklint kan ta över sädesfält. Experter menar att man i värsta fall får räkna med en skördeminskning på runt 20 procent.

 Blåklint och baldersbrå är i år vanliga inslag i både konventionella och ekologiska höstsådda spannmålsfält, i synnerhet i landets västra delar. Tidig sådd, varm höst och kalla nätter i maj tros vara huvudförklaringarna.
Blåklint och baldersbrå är i år vanliga inslag i både konventionella och ekologiska höstsådda spannmålsfält, i synnerhet i landets västra delar. Tidig sådd, varm höst och kalla nätter i maj tros vara huvudförklaringarna. FOTO: Göran Berglund

I framför allt västra delarna av landet är det i år ingen ovanlig syn att baldersbrå och blåklint dominerar både konventionellt och ekologiskt odlade spannmålsfält. På Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara skämtas internt om att blåklint är årets ogräs.

Orsakerna går att spåra till fjolårets tidiga skörd och därmed möjlighet till tidig höstsådd. När dessutom hösten blev varm var det inte bara spannmålsgrödorna utan även ogräset som hann växa till sig. Ju större det hinner bli, desto svårare blir bekämpningen.

Förgrenar sig som raps

– Både baldersbrå och blåklint kan utveckla stora plantor som förgrenar sig likt raps. I likhet med snärjmåra gror de på hösten, säger Björn Roland, växtodlingsrådgivare i Skaraborg.

Det normala är att göra en höstbehandling för att sedan komplettera på våren. I år är risken att vädret spelade växtodlarna ett spratt när det efter värme i april kom kyliga nätter i början av maj och att vårbehandlingen därför inte fick avsedd effekt.

Kräver rätta kemvalen

– Att hitta rätt preparat för baldersbrå brukar annars inte vara något problem. Däremot är det ganska många preparat som inte tar snärjmåra och även blåklint kräver att man gör de rätta valen, menar Björn Roland.

I de fält med höstgrödor där ogräsen har vuxit sig starka får man räkna med ett skördetapp på cirka 20 procent, motsvarande 1–2 ton per hektar. Framför allt baldersbrån gör det också svårtröskat när den gärna lindar sig runt haspen på skördetröskan.

Läge att höstplöja

Från Jordbruksverkets växtskyddscentraler påpekar experterna behovet av en strategi inför kommande säsonger efter ett år när fröbanken av ogräs har ökat.

– Om man ska höstså igen är det kanske läge att plöja inför nästa gröda. Då hamnar fröna djupt och hinner tappa lite av livskraften. Den som vill direktså får överväga att döda av ogräsen, säger Per Widén på växtskyddscentralen i Uppsala.

Hönshirs – problem som växer

I områden som Halland och Kalmar, med högre andel mjölkproduktion, har ett ogräs som hönshirs på bara några år seglat upp som ett allt större problem. Det trivs framför allt i majsodlingarna.

Trots stora informationsinsatser fortsätter renkavlen att breda ut sig. Den största koncentrationen finns i nordvästra Skåne och även renkavlen har gynnats av fjolårets tidiga höstsådd och höga temperaturer på hösten.

Effekt av halmtransporterna?

– Det man kan undra över nu är vilken effekt fjolårets försäljning av halm från söder till norr kommer att få när det gäller spridningen av renkavle, säger Per Widén.

Andra ogräs som gynnades av fjolårets torka är sådana med djupa rotsystem som åkertistel och åkerfräken.

LÄS MER (Premium): Rensen gav inte mållan en chans

Relaterade artiklar

Till toppen