16 juni 2017

Högre lönsamhet med ekologiskt

TIDAVAD/TÖREBODA.

Ekologiska mjölk- och växtodlingsgårdar ger ungefär 250 000 kronor bättre lönsamhet än de konventionella. Det visar en unik rapport från LRF Konsult.

– Men lönsamheten är ändå för dålig för att möjliggöra långsiktiga investeringar, säger Jan Lagerroth på LRF Konsult.

Genom sina kunddata har Jan Lagerroth och Stefan Nypelius på LRF Konsult kunnat jämföra ekologiska och konventionella lantbruksföretag på mjölk- respektive växtodlingssidan. I båda fallen visar ekoproduktionen bättre lönsamhet.

– Det är i linje med vad jag hade förväntat mig. Skillnaden i lönsamhet har också ökat på senare tid, säger Stefan Nypelius.

Lönsamheten är bättre med ekologisk produktion konstaterar Jan Lagerroth från LRF Konsult och får medhåll av Fredrik Hallberg från Moholm som själv odlar både konventionellt och ekologiskt. FOTO: Mikael Ljungström

Måttstocken är resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till företagets omsättning. Inom båda verksamhetsinriktningarna skiljer två–tre procentenheter till ekogårdarnas fördel. De ekologiska företagen har en genomsnittlig lönsamhet på 26 procent vilket motsvarar cirka 250 000 kronor bättre lönsamhet än för de konventionella.

Bör ligga på 35 procent

Både beträffande mjölkproduktion och växtodling är det ändå långt kvar till en långsiktigt hållbar lönsamhetsnivå som enligt LRF Konsult bör ligga på 35 procent vilket motsvarar cirka 450 000 kronor.

– Omläggning till ekologiskt är en möjlighet till att öka intjäningen men ingen garanti. Oavsett driftsmetod så måste man jobba med att trimma alla delar i sitt företagande, säger Jan Lagerroth.

Jan Lagerroth är rådgivare på LRF Konsult och har tillsammans med kollegan Stefan Nypelius gjort rapporten som jämför lönsamheten mellan ekologiska och konventionella produktioner. FOTO: Mikael Ljungström

I studien konstateras att drivmedelskostnaden per hektar inte är högre för den ekologiska produktionen vare sig i mjölk- eller växtodlingsföretaget. Däremot är bränsleförbrukningen högre i förhållande till producerad volym.

– Det är ju något man alltid har fått emot sig. Själv vet jag att det inte går åt mer drivmedel men det är bra att få det svart på vitt, säger ekologiske mjölkproducenten Tomas Bengtsson på Fogdegården i Tidavad utanför Mariestad.

Tomas Bengtsson i Tidavad har bedrivit ekologisk mjölkproduktion sedan 2011. LRF Konsults jämförelse i lönsamhet bekräftar bland annat att drivmedelsåtgången per hektar inte är större på ekogårdarna, något som Tomas hela tiden har anat. FOTO: Mikael Ljungström

”Inte förvånad”

Någon mil bort driver Fredrik Hallberg och två kolleger växtodling på drygt 1 000 hektar i två olika driftsbolag. Ungefär 450 hektar är konventionell odling, resten ekologisk.

Eftersom Fredrik Hallberg är delägare i driftsbolag som odlar både ekologiskt och konventionellt är det lätt för honom att instämma i den bild som lönsamhetsrapporten från LRF Konsult ger. Ekologisk produktion ger för tillfället mer över på sista raden. FOTO: Mikael Ljungström

– Jag är inte förvånad över siffrorna. Det är också roligare att ta en högre skörd på ekosidan eftersom det ger en större utväxling. Som prisbilden ser ut i dag blir det säkert mer ekologiskt i framtiden. Vi gillar ju att tjäna pengar, säger Fredrik Hallberg.

SE VIDEO: Eko mer lönsamt än konventionellt

Följer företag under fyra år

I LRF Konsults studie ingår lantbruksföretag som har gått att följa 2012–2015. Ett grundkrav är att minst 2/3-delar av omsättningen ska komma från den aktuella driftsgrenen.

Mjölkföretagen har 51–125 kor och medeltalen är 75 kor för ekogårdarna och 77 för de konventionella. Data från 65 ekogårdar och 428 konventionella gårdar ingår.

På växtodlingssidan ingår data från 135 ekogårdar och 1 050 konventionella gårdar. Den genomsnittliga åkerarealen är 140 respektive 118 hektar.

Räknat på resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättning visar de ekologiska mjölkföretagen för 2015 en lönsamhet på 26 procent jämfört med 23 procent för de konventionella.

För växtodlingsföretagen är motsvarande förhållande 26 respektive 24 procent.

Ta del av hela rapporten HÄR.