Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 januari

Ifrågasätter precisionsodling – ”Dyrt krångel”

Södra Karleby

Att odla med precision kostar både krångeltid och pengar. Så pass mycket att lönsamheten kan vara tveksam på medelstora lantbruk. Det säger växtodlaren Peter Borring.

 Med USB-minnet överför Peter Borring gödseltilldelningskartan till traktor-GPS-skärmen
Bild 1/4 Med USB-minnet överför Peter Borring gödseltilldelningskartan till traktor-GPS-skärmen FOTO: Per Emgardsson
 Med USB-minnet överför Peter Borring gödseltilldelningskartan till traktor-GPS-skärmen
Bild 2/4 Med USB-minnet överför Peter Borring gödseltilldelningskartan till traktor-GPS-skärmen FOTO: Per Emgardsson
 Traktor-GPS-ens skärm kan via ISObuskontakten styra den nya gödselspridaren.
Bild 3/4 Traktor-GPS-ens skärm kan via ISObuskontakten styra den nya gödselspridaren. FOTO: Per Emgardsson
 Peter Borring valde att låta traktor-GPS-ens skärm via ISObuskontakten styra den nya gödselspridaren.
Bild 4/4 Peter Borring valde att låta traktor-GPS-ens skärm via ISObuskontakten styra den nya gödselspridaren. FOTO: Per Emgardsson

Precisionsodling, är det lönsamt på vanliga växtodlingsgårdar? Eller är den ännu mest ”Toys for big boys”, stora pojkars leksaker? Så provocerade Peter Borring, växtodlare från Östergötland, deltagarna vid ett teknikmöte på KSLA före jul. För Land Lantbruk utvecklar Peter sitt resonemang. Hans första frågetecken gäller skakig lönsamhet.

– Jag brukar 200 hektar varav hälften höstsäd och har en tio år gammal traktor med GPS för att kunna köra rakt. När jag ville kunna variera gödselgivorna kunde terminalen jag valt inte styra min spridare. När spridaren skulle bytas var merkostnaden för en enklare version av variabel giva 25 000 – 30 000 kronor. Kan jag spara två procent av kostnaden för gödsel genom mindre gödselåtgång, mindre överlapp och så vidare blir det 2500 kronor per år. Då blir payofftiden 10-12 år.

Ekonomiskt gick det på ett ut om han styrde spridaren med traktorns ISObus-teminal eller köpte till spridarens styrdator.

”Separat skär gör mig fri”

– ISObusskärmen i traktorn är en bra tanke, men man måste köpa kablar samt licenser för att låsa upp funktioner, det kostade nästan lika mycket som att skaffa en separat skärm för spridaren. En separat skärm gör mig fri att köra spridaren med vilken gammal traktor som helst

– Jag landade i att köpa spridaren och en ISObusskärm från Trimble. Elva års payoff är inte ekonomiskt rationellt men jag är väldigt intresserad av tekniken. Och jag hoppas få fortsätta som bonde längre än både spridare och traktor. Gps-en flyttar jag till nästa begagnade traktor.

Resonemanget leder till Peters andra frågetecken: datakrångel mellan ISObus-maskiner av olika ålder eller tillverkare. För att se Peters kombination loggar vi in i AEFs databas. Den visar vilka ISObusfunktioner som är gemensamma för maskiner och datorer från olika tillverkare.

— ISObus garanterar inte att saker fungerar tillsammans. Just din spridares programvaruversion måste testas med din traktordators. Därför är AEF databasen vrålbra, för både lantbrukare och säljare. Men bara om den bara stämmer och innehåller rätt information.

Fungerar inte alltid som planerat

Vi hittar Peters Viconspridare, och söker hans Trimbleskärm. Men varken Trimble eller skärmen finns med. Det gör inte heller flera stora tillverkare som Väderstad. Vi ber Anders Mårtensson på CNH Industrial reda ut saken

– Trimble är ännu inte med i AEF. Jag vet den kan styra varierad giva med Viconspridaren trots motsatta uppgifter i databasen. Skärmen och Viconspridaren har testats av Trimble med goda resultat. Trimble har gjort tester tillsammans med fler olika redskapstillverkare som de delar med sig av till sina återförsäljare

Så hur ska en lantbrukare göra?

– Logga in i AEFs databas och kontrollera om din maskinkombination finns där, säger Anders Mårtensson. Saknas uppgifter, kontakta din säljare så skaffar han fram uppgifterna från importörens specialister.

För Peter Borring fungerade alltså AEF-databasen inte som han hoppats.

-Det vore ju bra tillverkare som Trimble i framtiden deltar i AEF-databasen. Då slipper lantbrukaren vara helt i händerna på sin leverantör. I värsta fall hamnar lantbrukaren i mäklarläge, han ska föra traktornleverantörens tekniska spörsmål till maskinleverantören. Problemet växer, för vi begagnatköpare får allt fler maskingenerationer med ISObus att hantera.

Kan bli dyrare

– Jag hoppas lantbruket inte får politiker att tro att den här tekniken är mer tillämpbar och har bredare spridning och lägre kostnader än den just nu har. Det vore olyckligt, skärpta krav på precisionsodlingsteknik kan leda till kostnadsökningar och utslagning av väl fungerande företag. Digitalisering ska ju underlätta för mindre företag.

LÄS MER: Spaning 2019: ”Precisionsodlingen kan bli precisare” (LRF Premium)LÄS MER: Nytt verktyg kan göra alla till precisionsodlare (LRF Premium)

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen