Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 maj 2017

Ingen plats för avloppsslam i nya LRF-policyn

LRFs nya kretsloppspolicy innebär i praktiken ett ställningstagande mot användning av avloppsslam som näringskälla i jordbruket. Inför riksförbundsstämman förespråkar styrelsen också att LRF ska se över sitt deltagande i reningsverkens certifieringssystem Revaq.

FOTO: Linda Grimstedt

I början av mars i år fastställde LRFs riksförbundsstyrelse en ny policy för kretslopp. Till skillnad från sin föregångare fokuserar den enbart på kretslopp och växtnäring.

I policyn finns ett tydligt ställningstagande om att växtnäring som återförs ska vara så ren som möjligt för att inte skada förtroendet för livsmedelsproduktionen. Föroreningar som tungmetaller, mikroplaster, läkemedelsrester, flamskyddsmedel och antibiotikaresistenta bakterier ska elimineras innan återföring.

Det innebär i praktiken att LRF tar ställning mot spridning av avloppsslam, en fråga där organisationen tidigare valt att hålla sig neutral och menat att detta är ett beslut för den enskilde lantbrukaren att fatta.

LRF har fram till nu rekommenderat att det avloppsslam som sprids på jordbruksmark ska vara certifierat av Revaq, reningsverkens system som drivs av organisationen Svenskt Vatten.

– Men som den nya kretsloppspolicyn är utformad så kan LRF inte längre vara med i Revaq. LRF kan inte vara i händerna på en organisation som är ute efter att sprida slammet, menar Torsten Torstensson, styrelseledamot i LRF Uddevalla.

Torsten Torstensson står bakom den motion som LRF Västra Götaland skickat till riksförbundsstämman och som bland annat kräver att LRFs framtida medverkan i Revaq ska utvärderas. Motionen har nu fått tummen upp av riksförbundsstyrelsen.

Ställningstagandet har föregåtts av en enkätundersökning bland 1 000 svenska jordbruksföretagare där det visade sig att en klar majoritet såg negativt på spridning av avloppsslam. Peter Wallenberg, vatten- och kretsloppsexpert på LRF, konstaterar att statens krav på slammets renhet kommer att skärpas.

– Det kommer att bli svårare och svårare att få sprida slam. Om man tittar på Europa går trenden i stället mot utvinning av energi och fosfor om än med olika metoder. Nu väntar vi bara på att politikerna ska peka ut färdriktningen här i Sverige, säger Peter Wallenberg.

Läs mer i Land Lantbruk nummer 20. 

En fjärdedel av slammet sprids på åkermark

Varje år sprids cirka 51000 ton avloppsslam TS på svensk jordbruksmark. Det räcker till 1,3 procent av den totala spannmålsarealen. Ungefär 25 procent av den totala mängden avloppsslam används på jordbruksmark.

  • 42 av landets större reningsverk är certifierade i Revaqsystemet och de står för ungefär hälften av den totala slammängden. Deltagande i Revaq innebär att halterna av i första hand tungmetaller kontinuerligt måste reduceras.

  • Slamspridning på jordbruksmark motiveras i första hand med återföring av fosfor. Samtidigt är fosforn i slammet inte lika tillgänglig för växterna som i traditionella gödselmedel.

  • Det finns flera tekniker för att utvinna ren fosfor ur avloppsslam. Ingen av dem är dock ännu i kommersiell drift i Sverige.

    Källor: LRF, SLU

    Relaterade artiklar

    Land Lantbruks Nyhetsbrev

    Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

    Missa inga nyheter Gratis

    Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

    Till toppen