Inventering ska ge svar om beräkningsmetoder

Efter förra vintern hade Sverige officiellt 410 vargar. Siffran bygger på att antalet konstaterade familjegrupper multipliceras med tio. Det är en gammal beräkningsmetod som ifrågasätts från olika håll.

Naturvårdsverkets sätt att ge svar på frågan är den storskaliga spillningsinventering som mjukstartade i januari–mars 2017, men som nu kommer att hålla på i sex månader fram till den 31 mars 2018.

Nästan överdrivet

– Det blir en nästan överdrivet exakt inventering och unik i svensk viltförvaltning. Visst, det blir några vargar som vi inte kommer med, men av de revirmarkerande vargarna är det väldigt få som vi kommer att missa, säger Jens Frank, forskare på SLUs Viltskadecenter.

FAKTA: Så går det till

Jägare och andra privatpersoner kan medverka i spillningsinventeringen genom att begära ut provrör och protokoll från sin länsstyrelse. I protokollet anges olika data kring fyndet, bland annat koordinater.

DNA-analyserna görs normalt inom en vecka hos Viltskadecenter på Grimsö. Varje analyserat prov kostar cirka 1 000 kr. Om det av någon anledning inte är analyserbart stannar kostnaden vid 100 kronor.

Vanliga orsaker till att det inte går att fastställa DNA är att spillningen har legat ute i plusgrader och väta eller att andra djur, oftast räv, har revirmarkerat genom att kissa på spillningen.

Viltskadecenter rapporterar fortlöpande på sin webbplats.

Genom Naturvårdsverkets sida Rovbase går det att se exakt vilka individer som har registrerats på olika platser.

Unik möjlighet

Redan dagarna innan julafton hade över 1 600 spillningsprov från 251 olika vargindivider analyserats. Merparten lämnas av länsstyrelsens spårare men en stor del kommer också från jägarkåren.

– Detta är en unik möjlighet. Om det är någon gång som jägarna ska engagera sig så är det nu. I de fall man inte håller med länsstyrelsen om hur många vargar det finns i ett revir finns chansen att samla bevis, säger Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet.

Han tar Kölstareviret i Västmanland som exempel. Där hade länsstyrelsens spårare efter förra vintern konstaterat fem vargar medan jägarnas spillningsinventering visade att det i verkligheten fanns 14.

– Detta inte sagt som kritik mot länsstyrelsen. Det går inte att reda ut antalet individer genom enbart spårning, påpekar Gunnar Glöersen.

Olika uppfattning

Av de 15 familjegrupper i främst Värmland som han själv följer på nära håll har man redan efter en kort tids inventering identifierat 5–10 vargar i varje. Enligt Gunnar Glöersen talar mycket för att beräkningsfaktorn borde höjas medan Jens Frank på Viltskadecenter är av motsatt uppfattning.

– Åtta är mest rätt. Antalet föryngringar är alltid färre än antalet familjegrupper och dessutom räknas även döda vargar med i det nuvarande inventeringsresultatet, säger Jens Frank.

Efter avslutad inventering beräknas enligt den vedertagna metoden fångst/återfångst hur många individer som inte DNA-identifierats. Därefter kan det totala vargbeståndet fastställas.