Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 8 mars 2019

Jordbruksverket skönmålar lönsamheten för spannmål

Jordbruksverkets statistik överdriver lönsamheten för lantbrukarna 2018. Enligt statistiken fick vegetabilieproducenterna nästan fullt betalt. Men det stämmer inte alls, kan Land Lantbruk avslöja.

 Många växtodlare har knapra tider nu.
Många växtodlare har knapra tider nu. FOTO: Lasse Hejdenberg

– Jordbruksverket förmedlar en skev bild av läget för växtodlingen efter säsongen 2018, säger, Carl-David Trozelli, ordförande i LRF Växtodling.

Olika kurvor

Skörden av spannmål blev enligt den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn bara lite över hälften av skörden 2017. Men enligt Jordbruksverket fick odlarna nästan 60 procent mer betalt för skörden.

Det gör att spannmålsintäkten bara blev 16 procent lägre 2018 jämfört med 2017. Och tittar man på vegetabilieproducenterna i stort, så förlorade de bara 5 procent av inkomsten 2018, och värdet av skörden låg högre än medel de senaste 10 åren.

Gungor och karuseller

Trots den dåliga höstsådden och torkan har jordbrukarna ändå nästan fått full betalt, enligt statistiken.

– Ja, genomsnittet har fått det. Gungorna har i stort sett tagit igen karusellerna. säger Harald Svensson, chefekonom på Jordbruksverket.

Men det talas ju allmänt om 2018 som ett katastrofår?

– Jo, men det var så länge som det talades om kvantiteterna. Men sedan har det lugnat ned sig betydligt.

Inte fått spotpriset

Tyvärr är Jordbruksverkets statistik missvisande. Spannmåls- och oljeväxtodlarna har i genomsnitt fått mindre betalt än vad statistiken visar. De som prissäkrade sin skörd på något sätt har inte fått det höga spotpris som Jordbruksverket använder i sin kalkyl.

– Vi kan inte ta hänsyn till den aspekten. Vi utgår från de priser som gäller just nu. Vi har inga kunskaper om hur många som har sådana kontrakt och på vilka villkor de har ingått de kontrakten, säger Harald Svensson.

”Leder fel”

Enligt Carl-David Trozelli finns det en risk att urban befolkning med politisk makt tar till sig Jordbruksverkets skönmålande statistik.

– De får det här i handen och ser att så jäkla illa var det inte, det är ingen kris. Och frågar sig: Varför ska vi stödja växtodlingen med skattemedel? Den leder väldigt fel den här statistiken, tycker jag.

Låg inkomst

De lantbrukare, odlare eller animalieproducenter, som upplevde att det fanns ovanligt lite pengar över till lön förra året får också stöd i Jordbruksverkets statistik. Inte någon gång de senaste 10 åren har jordbrukssektorns samlade företagsinkomst varit lägre än 2018.

Höga kostnader

Även om priserna var hyfsade drog kostnaderna i väg rejält. Preliminärt blev det bara 3,1 miljarder kronor för lantbrukarna att dela på, en tredjedel av förra årets överskott och mindre än hälften än medel för de senaste 10 åren. Och egentligen är det ännu mindre om man också tar med i beräkningen vad odlarna förlorat på prissäkringen.

– Om man tar med den aspekten skulle värdet vara ännu lägre. Men hur mycket, det har jag ingen uppfattning om, säger Harald Svensson.

Lite pengar kvar

Enligt Carl-David Trozelli kommer växtodlarna att plågas av förra årets förluster hela 2019.

– Det är väldigt ont om pengar, särskilt nu när fakturor och arrenden ska betalas. Många kommer att upptäcka att det är väldigt lite likvida medel kvar.

Relaterade artiklar

Till toppen