Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 24 oktober 2019

Ko och kalv tillsammans i mjölkproduktionen

Hur påverkas kons mjölkavkastning och kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet om de får spendera de första fyra månaderna tillsammans?

Det undersöks i ett projekt vid SLUs forskningscentrum för lantbruksdjur på Lövsta utanför Uppsala.

 SLU-forskarna Sigrid Agenäs och Hanna Eriksson undersöker hur ko och kalv påverkas av att spendera de första fyra månaderna tillsammans.
SLU-forskarna Sigrid Agenäs och Hanna Eriksson undersöker hur ko och kalv påverkas av att spendera de första fyra månaderna tillsammans. FOTO: Jenny Svennås-Gillner

Både konsumenter och lantbrukare har visat intresse för mjölkproduktion där ko och kalv får gå tillsammans. Sådana system är sällsynta i svensk mjölkproduktion men förekommer på gårdar i Europa. Nu undersöker SLUs forskare hur kalvarna kan integreras i ett system med robotmjölkning.

Efterfrågan kommer att öka

Enligt Sigrid Agenäs, projektledare och professor vid institutionen för husdjurens utfordring och vård, är det en tidsfråga innan svenska konsumenter börjar fråga efter mjölk från kor där kalven inte separerats från sin mamma strax efter födseln.

– Här finns möjligheten att nå en typ av målgrupp som tycker att dessa frågor är viktiga och då ska det finnas stöd för de lantbrukare som är intresserade. Men det innefattar ett stort innovationssystem med stora risker som är svåra för ett enskilt lantbruksföretag att ta. Därför vill vi ta reda på hur produktionen påverkas och vad man bör ha i åtanke.

 Projektet pågår i tre år vid SLUs forskningscentrum för lantbruksdjur på Lövsta utanför Uppsala.
Projektet pågår i tre år vid SLUs forskningscentrum för lantbruksdjur på Lövsta utanför Uppsala. FOTO: Jenny Svennås-Gillner
 Enligt Sigrid Agenäs visar annan forskning att kvigkalvar som får fri tillgång på mjölk i början av livet har högre kroppsvikt när de kalvar in och att de ger mer mjölk.
Enligt Sigrid Agenäs visar annan forskning att kvigkalvar som får fri tillgång på mjölk i början av livet har högre kroppsvikt när de kalvar in och att de ger mer mjölk. FOTO: Jenny Svennås-Gillner

Mer fokus på gårdsekonomi

Liknande projekt som genomförts tidigare har enligt Sigrid Agenäs varit mer drivna av djurvälfärd och framför allt haft fokus på kalven.

– Det här projektet har mer fokus på gårdsekonomi, som att räkna och utvärdera mjölkproduktion och kalvarnas tillväxt, om det går att ta ut mervärde för mjölken och vilket pris som behövs för att det ska gå runt.

De första korna kalvade i augusti 2019, men förberedelserna med att arbeta fram ett fungerande skötselsystem har pågått i ett år.

– Allt från utfodring och mjölkning till brunstpassning och hälsoaspekter påverkas. Stallpersonalens arbete betyder jättemycket. Ledorden har varit att låta det ta tid, ha tålamod och att följa rutiner. I gengäld har vi hittills inte haft oroliga kor som blir svåra att hantera.

 När det är dags att skilja ko och kalv från varandra är planen att successivt dra ner på kontakten mellan dem tills kons intresse för kalven minskar.
När det är dags att skilja ko och kalv från varandra är planen att successivt dra ner på kontakten mellan dem tills kons intresse för kalven minskar. FOTO: Jenny Svennås-Gillner

Mjölkvolymen blir mindre

Två veckor in i laktationen gick korna till mjölkningsroboten minst två gånger per dygn och gav mellan 10 och 24 liter till roboten. Eftersom även kalvarna dricker av mjölken är det en mindre mjölkvolym jämfört med projektets kontrollgrupp. Den mindre mjölkmängden i tanken är en av utmaningarna för en lantbrukare som vill prova systemet.

Men enligt Sigrid Agenäs finns det forskning som visar att kvigkalvar som får fri tillgång på mjölk i början av livet har högre kroppsvikt när de kalvar in och att de ger mer mjölk. Kalvarna växer ungefär 1,3 kilo per dag.

 De kor som kalvar i projektet kommer följas under hela laktationen, och kvigkalvarna som föds till och med sin första laktation.
De kor som kalvar i projektet kommer följas under hela laktationen, och kvigkalvarna som föds till och med sin första laktation. FOTO: Jenny Svennås-Gillner

Ska utvärdera stress och obehag

När det är dags att skilja ko och kalv från varandra är planen att successivt dra ner på kontakten mellan dem tills kons intresse för kalven minskar. Sigrid Agenäs hänvisar till en skotsk mjölkgård med liknande system.

– Knäckfrågan blir att skilja kalvarna från korna utan de blir alltför oroliga och att kalvarna inte förlorar i tillväxt i samband med avvänjningen. Korna kommer att råma när kalvarna försvinner men på ett annat sätt än när de skiljs efter exempelvis sju dygn. En av forskningsfrågorna är att utvärdera stress och obehag hos både kor och kalvar när kalvarna flyttar.

Fakta: Ko och kalv-projektet

Kor av raserna Svensk Röd Boskap och Svensk Holstein ingår i projektet som kommer att pågå i minst tre år. Ytterligare kor och kalvar sätts in i försöket i mars 2020 och under sommar 2020. De kor som kalvar i projektet kommer följas under hela laktationen och kvigkalvarna som föds till och med sin första laktation. Utöver att studera total mjölkmängd och tillväxt kommer bland annat djurens hälsa, fertilitet och beteende utvärderas.

Projektet leds av professor Sigrid Agenäs, post-doktor Hanna Eriksson och forskare Daiana de Oliveira. Ytterligare forskare vid SLU, från USA samt länder i Europa ingår i projektet. Dessutom finns en referensgrupp med representanter från bland annat LRF och Växa. Projektet finansieras av forskningsrådet Formas och Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.

Läs mer om projektet HÄR.LÄS MER: Därför lönar det sig med eget kraftfoder

Relaterade artiklar

Till toppen