Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 februari

Kommunernas ekosatsning dålig för klimatet

Svenska kommuner satsar hårt på att införa ekologisk mat i skolor och på äldreboenden.

Trots att forskning visar att det ekologiska valet är både dyrare och sämre för klimatet, och heller inte nyttigare än vanlig mat.

 Enligt regeringens livsmedelsstrategi ska andelen ekologiskt odlade livsmedel utgöra 60 procent av konsumtionen på förskolor, skolor och äldreboenden år 2030.
Enligt regeringens livsmedelsstrategi ska andelen ekologiskt odlade livsmedel utgöra 60 procent av konsumtionen på förskolor, skolor och äldreboenden år 2030. FOTO: Pontus Lundahl/TT

På kort tid har andelen ekologiskt producerade livsmedel i de måltider som kommunerna serverar i skolor och på äldreboenden flerdubblats.

Fyra nått målet

Enligt Livsmedelsverket, som nyligen kartlagt hur kommunernas satsningar på ekologisk mat ser ut, utgjorde ekologisk mat i snitt 36 procent av det totala inköpsvärdet för offentliga måltider 2017. Fyra kommuner har redan uppnått regeringens livsmedelsstrategi som säger att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska livsmedel år 2030.

Sämre för klimatet

Det finns fördelar med ekologisk mat, men också problem varav det största är att den är sämre för klimatet. Exempelvis visar en svensk studie, som publicerades i Nature i höstas, att ekologiskt odlade ärtor resulterar i en 50 procent större klimatpåverkan, än konventionellt odlade. För vete är skillnaden hela 70 procent.

Fakta: Fakta: Regeringens strategi

Regeringens livsmedelsstrategi omfattar hela livsmedelskedjan och innehåller mål fram till 2030. Bland annat ska produktionen av livsmedel öka, liksom lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan. Ett av målen är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen, det vill säga den mat som serveras på sjukhus, skolor och äldreboenden, ska utgöras av ekologiska livsmedel. Ett annat mål är att 30 procent av den inhemska produktionen ska vara ekologisk samma år.

Mindre skördar

Anledningen till att ekologiska grödor står för mer utsläpp är att skördarna blir mycket mindre, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För att nå samma mängd måste alltså mer land tas i anspråk för odling, något som i sin tur ofta innebär skövling av skog som binder koldioxid.

– Mark som byggs för att producera mat är en väldigt begränsad resurs och vi kommer att behöva mer mat för att nära en växande befolkning de närmaste decennierna, sade Stefan Wirsenius, forskare vid Chalmers tekniska högskola, när forskningen presenterades i höstas.

Vällinge leder

Bäst i klassen – eller sämst, beroende på hur man ser på saken – är Vellinge kommun där hela 80 procent av det totala inköpsvärdet utgjordes av ekologiska livsmedel år 2017. Strax därefter kommer Lund och Malmö där andelen var 74 respektive 64 procent.

Ingen uppföljning

Anna-Karin Quetel på Livsmedelsverket ser fördelar med ekologisk mat – men också problem.

– Vi ser absolut ekomat som en del av en mer hållbar konsumtion, men vi behöver göra mer för att minska klimatpåverkan, säger hon.

Det är ingen överdrift, för Livsmedelsverkets enkät visar också att två av tre kommuner inte har en aning om vilken klimatpåverkan deras måltider har. I Vellinge, till exempel, följer man inte upp detta alls. Inte i Lund heller.

Lyxig mat

En annan invändning mot ekomaten är att den är betydligt dyrare än den som produceras konventionellt, utan att för den skull vara mer näringsrik.

Anna-Karin Quetel tror dock inte att kommunerna satsar mer pengar på mat i dag, jämfört med tidigare.

– Kostnaderna skiljer sig mycket åt mellan olika livsmedel, men många kommuner löser detta genom att minska svinnet och andelen kött, säger hon.

Mat eller lärare?

Lars Bergström, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, är dock kritisk. Proteinrika livsmedel som kött och fisk har ersatts med ris och grönsaker. Mellan tummen och pekfingret, säger han, kostar ekologisk mat cirka fem kronor mer per portion. Givet att antalet elever i den svenska för-, grund- och gymnasieskolan är cirka 1,9 miljoner blir merkostnaden runt 1,7 miljarder kronor per år, om alla elever äter ekologisk mat varje dag. Pengar som skulle kunna satsas på verksamheten i stället.

– Frågan är vilket som är bäst för eleverna, ekomat eller fler lärare?

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen