Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 3 november

”Kräver klimatet att mjölkkor och grisar slaktas?”

Behöver vi verkligen fler flexitarianer för att rädda världen, undrar Stefan Hellstrand i sin debattartikel.

 Stefan Hellstrand undrar i sitt debattinlägg över vad som krävs för att rädda klimatet.
Stefan Hellstrand undrar i sitt debattinlägg över vad som krävs för att rädda klimatet. FOTO: Mostphotos

Är det hållbart att slakta ut 70 procent av dagens mjölkkor och 92 procent av alla dikor, grisar och får i Sverige. Frågan motiveras av en artikel i den engelska tidskriften Nature: ”Options for keeping the food system within environmental limits”, som skrivits av fem forskare från Stockholm Resilience Centre, bland andra Johan Rockström.

Innebörden av deras rekommendation, överförd på Sverige, är att vi behöver bli flexitarianer för ett livsmedelssystem inom naturens gränser.

Enligt dem behöver vi:

* Minska antalet mjölkkor från cirka 320 000 till 96 000.

* Minska konsumtionen av rött kött, det vill säga kött från gris, nöt, får och vilt med minst 92 procent. Det senare innebär att vår konsumtion av rött kött ska gå från 66,5 kg per person och år mätt som slaktad vikt, totalkonsumtion, det vill säga före förlust i hem och storkök, till max 5,1 kg.

I dieten för flexitarianer ingår max 250 g mjölk samt 14 g rött kött per dag, enligt artikeln. Forskarna har inte med det som FAO kallar permanenta betesmarker, som utgör 70 procent av global areal jordbruksmark, som producerar högvärda livsmedel via idisslare. De har fel data rörande global areal åkermark från år 2010, om vi litar på FAO som originalkälla.

Dagens Nyheter publicerade tidigare en debattartikel av SLU-forskaren Elin Röös med flera med likartade rekommendationer om att kraftigt sänka konsumtionen av vad de menar vara klimatbelastande livsmedel som nötkött och mjölk. Elin Röös utreder nu på uppdrag av Naturvårdsverket hur en skatt som ”tillräckligt mycket” trycker ned konsumtionen och produktionen av mjölk och idisslarkött bör utformas.

Artikeln i Nature argumenterar också för att en sådan klimatskatt behövs för att åstadkomma dessa, vad man menar nödvändiga, förändringar i konsumtionsmönster. Givet att min forskning ligger någorlunda rätt kommer dessa förslag ej att klara klimatet. Klimatnyttan kan till och med vara negativ eftersom de inte hanterar den stora kapaciteten att i foderproduktionen binda kol, till exempel i foderproduktionen till kor. Och de kommer om de genomförs i Sverige kraftigt att höja vår sårbarhet och takt i förlusten av rödlistade arter.

Genomförda globalt kommer de att driva på globala flyktingströmmar inom 10 till 20 år på en skala långt över vad vi nu ser som problematiska. Helt enkelt eftersom det kommer att föröda global livsmedelsproduktion över stora delar av vår planet.

Detta är i sak ett betydligt större hot mot svenskt jordbruk än extremtorkan i somras. Abstrakt extremforskning kan ge hårda effekter på verkliga gårdar. Detta var något svenska mjölkproducenter lärde under 1960-talets prispress orsakad av Assar Lindbecks och andra nationalekonomers vurm för frihandel på jordbruksprodukter cirka 20 år efter att Europa på grund av andra världskriget led av svält.

Stefan Hellstrand

Tekn dr energi- och miljöteknik

Fil lic systemekologi – naturresurshushållning

M Sc lantbruksvetenskap – husdjursskötsel

LÄS MER: Vegotrenden växer sig allt starkareLÄS MER: ”Tjäna på den gröna omställningen”

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen