Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 18 april

Krisande kommun ser sportfiske som räddningen

NORDANSTIG

En krisande landsortskommun är beredd att satsa 100 miljoner kronor på fria vattenvägar i förhoppning om att locka sportfiskare. Fiskevårdsprojektet delar opinionen i Nordanstig.

 Här skapas fria vandringsvägar i Fräsebäcken 2014.
Här skapas fria vandringsvägar i Fräsebäcken 2014. FOTO: Göran Kempe

I slutändan hägrar 70 mil med fria vattenvägar i Harmångersån och Gnarpsån med respektive biflöden. Lax och öring ska kunna vandra upp från Bottenhavet och locka sportfiskare från när och fjärran till Nordanstig.

Drog gräns vid 100 miljoner

På ett offentligt informationsmöte I Gnarp hösten 2017 ville någon veta hur mycket som dåvarande kommunalrådet Stig Eng (C) ansåg att projektet fick kosta. Stig Eng drog gränsen vid 100 miljoner kronor.

 Stig Eng (C) är kommunalråd på deltid och en av tre medlemmar i kommunens fiskevårdsgrupp som styr projektet.
Stig Eng (C) är kommunalråd på deltid och en av tre medlemmar i kommunens fiskevårdsgrupp som styr projektet. FOTO: Göran Berglund

– Jag hade inte förberett mig på frågan men kände att jag var tvungen att ge något slags svar. Nu krävs det ett nytt beslut i kommunfullmäktige för mer finansiering. Det vi har är ett inriktningsbeslut om fria vatten, säger Stig Eng, numera kommunalråd på deltid.

Två avgörande dokument

Det finns två dokument som har spelat en avgörande roll. Dels den fiskevårdsplan på 656 sidor som tog åtta år att färdigställa och dels rapporten Rikedomar runt rinnande vatten som fyra miljö- och intresseorganisationer presenterade 2015.

Den dinglande frukten är den rad i rapporten som säger att Harmångersån har en intäktspotential på 30 miljoner kronor per år. Lägg till den mindre Gnarpsån och summan borde bli ännu högre, resonerar ledande kommunpolitiker.

Brottas med dålig ekonomi

Nordanstig är en kommun utan naturlig centralort och brottas med utflyttning och skenande kostnader för kommunal service. Utbildning, vård och social omsorg gick minus 22 miljoner kronor förra året. Nedläggningar av skolor har inte hjälpt och enligt en undersökning från 2017 var VA-taxan i Nordanstig tredje dyrast i landet.

 Håkan Larsson (M) är den drivande politikern i fiskevårdsprojektet. Han ser satsningen som en möjlighet för den ekonomiskt krisande kommunen att hitta nya skatteintäkter.
Håkan Larsson (M) är den drivande politikern i fiskevårdsprojektet. Han ser satsningen som en möjlighet för den ekonomiskt krisande kommunen att hitta nya skatteintäkter. FOTO: Göran Berglund

Håkan Larsson (M) utgör tillsammans med Stig Eng och nuvarande kommunalrådet Ola Wigg (S) den tre man starka fiskevårdsgruppen som driver projektet.

Ser vattnet som tillgång

– Jag är övertygad om att man måste satsa sig ur en kris. Rinnande vatten är en av våra få gemensamma tillgångar och ytterligare arbetstillfällen i servicenäringen ger kommunen skatteintäkter, förklarar Håkan Larsson.

Snart är det snart skarpt läge. Kommunen har redan spenderat 4,7 miljoner kronor på att köpa två vattenkraftverk i Gnarpsån och ansökt om att riva dammarna. Men nu väcks farhågor om vad som händer med grundvattnet, i synnerhet med tanke på att Nordanstig nyligen investerat 78 miljoner kronor i ett VA-nät för det tilltänkta tillväxtområdet Sörfjärden.

Fakta: Från fiskevårdsplan till dammrivningar

2006: Arbetet med en fiskevårdsplan för Nordanstigs kommun startar. 150 vattendrag på totalt 742 kilometer inventeras.

Februari 2014: Fiskevårdsplanen antas av kommunfullmäktige. Nästan 400 artificiella vandringshinder har identifierats.

Juni 2015: Kommunstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp med uppdrag att främja fiskvandring i kommunens vattendrag. I gruppen ingår politiker, kommuntjänstemän samt representanter för fiskevårdsområden och intresseorganisationer.

Juni 2015: Naturskyddsföreningen, WWF, Älvräddarna och Sportfiskarna presenterar rapporten Rikedomar runt rinnande vatten. I den hävdas att enbart Harmångersån har en intäktspotential på 30 miljoner kronor per år.

Juni 2016: Arbetsgruppen omvandlas till en styrgrupp bestående av endast tre kommunpolitiker. ”Det är mycket lättare för en projektledare att bara behöva köra över viljorna hos två eller tre personer”, säger gruppens ledande politiker Håkan Larsson (M).

September 2016: Kommunen köper två kraftverk i Gnarpsån för 4,7 miljoner kronor. Köpet delfinansieras av Naturskyddsföreningens fond ”Bra Miljöval” och Sportfiskarnas insamling ”Ge fan i våra vatten”. Villkoret för bidragen är att rivningarna fullföljs. Därutöver har Jordbruksverket utlovat 3 miljoner kronor till rivningen.

December 2016: Kommunfullmäktige tar inriktningsbeslut om fria vattenvägar. Bara två av 31 ledamöter reserverar sig. Frågan om finansiering lämnas öppen.

Januari 2017: Efter omfattande kritik undantas regleringsdammen i Grännsjön från fiskevårdsprojektet. Dammen ligger ovanför kraftverken i Gnarpsån.

Januari 2019: Mark- och miljödomstolen ger kommunen tillstånd att riva kraftverken i Gnarpsån. Domen överklagas.

Februari 2019: Kommunalrådet Ola Wigg (S) uppger att kommunens nettokostnader för fiskevårdsprojektet så här långt uppgår till 5 miljoner kronor.

 Carina Ohlson (C) är ordförande i kommunägda Nordanstigs vatten AB. Från att tidigare stött projektet har hon blivit allt mer tveksam till vilka konsekvenser som dammrivningarna kan få för grundvattnet.
Carina Ohlson (C) är ordförande i kommunägda Nordanstigs vatten AB. Från att tidigare stött projektet har hon blivit allt mer tveksam till vilka konsekvenser som dammrivningarna kan få för grundvattnet. FOTO: Göran Berglund

– Det framgår inte av fiskeprojektet att vi ska riva dammar. Jag började känna oro redan 2017 när jag såg att det inte fanns några riktiga utredningar gjorda, säger Carina Ohlson (C), ordförande för kommunala bolaget Nordanstigs Vatten.

Klartecken för rivningar

Rivningarna har fått klartecken i första domstolsinstans. Efteråt uppstod den pikanta situationen att Nordanstigs Vatten överklagade och således blev kommunens motpart. Överklagandet drogs tillbaka sedan politikerna kommit överens om att simulera rivning genom att öppna dammluckorna och sedan börja mäta grundvattennivåerna för att få ett bättre faktaunderlag.

Totalt är det sex kraftverk som kommunen vill riva och man har redan lagt bud på över 20 miljoner kronor för de fyra som återstår. En konsult har konstaterat att utrivningar är minst fyra gånger billigare än att bygga fiskvägar och förlorad elproduktion från vattenkraften väger lätt.

– Bara de sju vindkraftverken som byggts i Bergsjö ger fem gånger så mycket, säger Håkan Larsson.

Backas av intresseorganisationer

Projektet backas upp av Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna som tillsammans bidrog med 2,1 miljoner kronor till inköpen av kraftverken i Gnarpsån. Bidragen är villkorade av att rivningen blir av. Utöver det har Jordbruksverket utlovat 3 miljoner kronor.

Håkan Larsson förstår inte varför samarbetet med intresseorganisationerna ifrågasätts.

Litar på Älvräddarna

– Jag förnekar inte att jag kontaktar Christer Borg (generalsekreterare i Älvräddarna) om jag undrar över något i till exempel juridiska frågor. Han har ett stort kunnande, säger Håkan Larsson.

Håkan Larsson övertygade ledningsutskottet om att kommunen skulle bli medlem i Älvräddarna, något som fullmäktige senare stoppade.

Kritik från kommunrevisorn

– Det säger sig självt att en kommun inte ska vara med i den typen av intresseorganisation med tanke på hur det skulle kunna påverka besluten, säger Sverker Söderström (L) som fram till årsskiftet under sju år var ordförande i den kommunala revisionen.

Enligt Håkan Larsson har Tillväxtverket sagt sig kunna bidra med 15 miljoner kronor. Det är ett muntligt besked som Håkan Larsson fick under ett seminarium av en tjänsteman som han inte vill uppge namnet på.

 Lana Molberg är kommunfullmäktigeledamot utan partitillhörighet och misstror kommunens satsning på fria vattenvägar.
Lana Molberg är kommunfullmäktigeledamot utan partitillhörighet och misstror kommunens satsning på fria vattenvägar. FOTO: Göran Berglund

Notan hittills: 5 miljoner

På begäran av fullmäktigeledamoten Lana Molberg (partilös) har kommunkontoret presenterat en sammanställning över nettokostnaderna så här långt. De inskränker sig till 5 miljoner kronor.

Men Lana Molberg litar inte helt på redovisningen. När hon begärde ut tjänstgöringsrapporterna från de tre medlemmarna i fiskevårdsgruppen visade sig kostnaderna ligga på 173 000 kronor i stället för de 48 000 kronor som redovisats officiellt.

– Att tro på intäkter på 30–50 miljoner kronor per år från sportfiske är inte rimligt. Kommunen borde i första hand se till sina kärnverksamheter, menar Lana Molberg.

Fakta: Olika sätt att räkna på sysselsättning

”Enligt Älvräddarnas samorganisation går det inom turistsektorn att räkna med att varje omsatt miljon kronor medför sysselsättning för 2,8 personer.”

Tjänsteutlåtande från Nordanstigs kommunledningskontor, april 2016, inför köpet av två vattenkraftverk i Gnarpsån.

I utlåtandet finns två referenser: Rikedomar runt rinnande vatten (rapport från Naturskyddsföreningen, WWF, Älvräddarna och Sportfiskarna) samt ett debattinlägg av Christer Borg, Älvräddarna.

Tillväxtverket uppger däremot att det inom turism och besöksnäring genereras 0,6 årsarbeten per miljon kronor i omsättning.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen