Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 17 maj

Kritik mot förändring av agronomutbildning

Med syfte att fördubbla antalet studenter vid SLU har universitet bland annat lagt fram ett förslag om att förändra agronomutbildningen. Men förslaget har kritiserats hårt av branschen som är oroliga för att agronomtiteln ska urvattnas.

 - Innehållet i utbildningen ska inte urvattnas, säger SLU:s rektor Karin Holmgren apropå kritiken.
- Innehållet i utbildningen ska inte urvattnas, säger SLU:s rektor Karin Holmgren apropå kritiken. FOTO: Arkivbild

I december berättade Land Lantbruk om SLU:s arbete med att bredda sitt utbud och förändra upplägget för agronom- och jägmästarprogrammen. Enligt förslaget vill universitet bland annat genomföra en så kallad Bolognaanpassning och dela upp de 5-åriga agronomprogrammen i en 3-årig kandidatutbildning följt av en 2-årig masterutbildning.

Men från branschens sida har det har höjts kritiska röster och det finns en oro att agronomutbildningarna ska urvattnas. 

– Vi har tolkat det som om att man vill bredda och göra agronomtiteln mer flexibel, vilket innebär att till sist vet man inte vad en agronomtitel står för, säger Jesper Broberg, förbundsdirektör för Hushållningssällskapen.

Beklagligt missförstånd

Enligt SLU bygger kritiken på ett missförstånd och syftet med förändringen är inte att förändra innehållet i agronomutbildningarna utan formen. För att få ut en agronomexamen kommer det fortfarande krävas en 5-årig utbildning med i princip samma innehåll som idag.

– Det är en missuppfattning som jag verkligen beklagar. Innehållet i utbildningen är vi nöjda med och det ska inte urvattnas, säger SLU:s rektor Karin Holmgren.

Både Agronomförbundet och Hushållningssällskapet ser däremot en risk även om det bara sker en förändring av formen och inte själva innehållet i utbildningen.

– Jag tror att en ompaketering skapar osäkerhet både hos de sökande och hos arbetsgivare. Det finns en styrka och en attraktionskraft i ett sammanhållet program, säger Jesper Broberg.

LÄS MER: Så vill SLU förändra agronomutbildningen

Vill nå nya studenter genom namnbyte

För att locka nya studenter vill SLU även byta namn på kandidatdelen av den nya utbildningen. 

– Historiskt har vår vanligaste målgrupp varit de som är uppvuxna på landsbygden, men urbaniseringen innebär att de är allt färre. För att nå ut till nya målgrupper måste vi därför kommunicera på ett sätt som unga människor begriper, säger Karin Holmgren.

Vad kandidatprogrammen ska heta i framtiden är däremot inte klart utan de nya namnen ska tas fram av en arbetsgrupp. 

Risk att man förlorar agronomidentiteten

Men i sitt remissvar till SLU skriver Agronomförbundet att de är rädda att tydligheten kring vad agronomyrket innebär riskerar att försvinna i ett namnbyte. Enligt dem är det viktigt att studenterna under utbildningen inte bara lär sig det som en agronom bör kunna utan även utvecklar en identitet som agronom.

– För att behålla kvalitén och sammanhållningen inom yrket tycker vi att det är viktigt att studenterna redan från insparksveckorna identifierar sig som agronomer, säger Mattias Persson, ordförande för Agronomförbundet.

Önskar att de involverats tidigare

Det har även påpekats att SLU borde ha involverat branschen i ett tidigare skede och rektor Karin Holmgren beklagar att vissa känt sig uteslutna ur processen. 

– Men det är inte försent för dem att komma med inspel utan vi har allt att vinna på att jobba tillsammans i den här frågan, säger Karin Holmgren.

Nästa steg blir ett möte där SLU:s utbildningsnämnd kommer att gå igenom de remissvar som inkommit. Enligt tidsplanen ska SLU:s nya utbildningsutbud erbjudas från höstterminen 2021.

Fakta: SLU:s förslag

– De idag 4,5 år långa agronomprogrammen ska delas upp i ett 3-årigt kandidatprogram följt av ett 2-årigt masterprogram.

– Förslaget innebär framförallt en förändring av formen för utbildningen, inte av innehållet i utbildningen för den som vill bli agronom.

– Uppdelningen innebär att de som vill kan gå grundutbildningen som agronom för att sedan läsa något annat och då ta ut en generell examen i stället för en agronomexamen.

– För att möjliggöra en yrkesexamen kommer de som går kandidatprogrammet att erbjudas en platsgaranti även på masterprogrammet.

– De 3-åriga kandidatprogrammen ska få nya namn, men vad de ska heta är ännu inte klart.

LÄS MER: ”Skrota inte det viktiga agronomprogrammet”LÄS MER: Välutbildade agronomer behövs – men utbildningen måste utvecklas

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen