Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 10 januari

Kritik och trakasserier mot lantbrukare kartläggs

Det allt hårdare klimatet som många djurproducenter upplever blir nu föremål för en studie. Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning har beviljat 3 miljoner kronor till ett projekt som ska kartlägga hur situationen för lantbrukare med djur ser ut och vilka lösningar som finns.

 Många djurägare känner sig utsatta och mår därför dåligt.
Många djurägare känner sig utsatta och mår därför dåligt. FOTO: Mostphotos

Forskningsprojektet ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion: Lantbruksföretagarens perspektiv” är ett samarbete mellan SLU, KTH och LRF som syftar till att ge en så bred bild som möjligt av djurägarnas verklighet. Det handlar om att titta på vilka konfliktfyllda situationer lantbrukare kan hamna i.

Vill hitta lösningar

– Det kan vara kritik från till exempel grannar eller från tätorter som klagar på något, till exempel gödsel som lukta. Vi vill ta reda på vad man har för problem med sin omgivning när det gäller djur och se vad man har kommit på för lösningar på problemen, säger Peter Lundqvist, professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU.

Ett exempel på situationer som kan upplevas som pressande för lantbrukarna är djurskyddsinspektioner.

– Inspektörer som kom kommer till gården för att kontrollera djurskyddet eller hur man följer miljöbalken kan också ge kritik och därför upplevas som ett hot. Lantbrukarna är oroliga och rädda att göra något fel, berättar Anders Drottja på LRF.

Oroliga och bekymrade

Peter Lundqvist håller med om att djurskyddsinspektionerna kan vara laddade.

– Det har varit mycket debatt kring detta och det kan man läsa i bland annat i bloggar som lantbrukare har. Många är oroliga och bekymrade.

Att utsättas för brott är en annan mardröm som allt fler tvingas uppleva. Från LRF, som gjort egna undersökningar i ämnet, anser man att det skett en ökning av brotten riktade mot djurägare på senare tid, men någon bra statistik finns inte.

LÄS MER: ”Det finns ingen lönsamhet för mink”

Fler grövre trakasserier

– De senaste två åren har vi sett en ganska tydlig ökning i både frekvens och antal grövre trakasserier. Men det är fortfarande på en väldigt låg nivå. I den undersökning vi gjorde i våras uppgav 20 procent av alla lantbrukare att de inte vill berätta offentligt att de håller på med djurhållning och av de med större gårdar var siffran 30 procent. De är rädda för att bli måltavlor för djurrättsaktivister, säger Anders Drottja.

Andra på gården drabbas

Inte bara själva lantbruksföretagarens utsatthet kommer att hamna i fokus utan även hur övriga personer på gården, såsom familjer och anställda, kan drabbas.

Studiens avsikt är inte att svartmåla utan att kartlägga problemen och lyfta fram lösningar på hur tryggheten kan förbättras.

– Vi vill balansera och inte fokusera på offerrollen där lantbrukarna utmålas som offer, utan i stället visa hur de hanterar problemen och vad de kan göra för att känna sig säkrare. Det kan vara att de sätter upp larmsystem, kameror, grindar, pratar med grannar och andra lantbrukare, säger Peter Lundqvist.

Ta fram handlingsplan

– Vi måste ta fram en handlingsplan på vad lantbrukarna kan göra själva och vad man från organisationerna runt lantbrukarna kan göra. För dem som har djur gäller till exempel organisationerna för de olika djurslagen, säger Anders Drottja

LÄS MER: Djuruppfödare fick rätt: ”Äntligen är det över”

14 projekt får pengar

”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion: Lantbruksföretagarens perspektiv” och 13 andra projekt har beviljats pengar från Stiftelsen Lantbruksforskning:

Animalieproduktion:

– Alastair Ross, Chalmers: Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk i Sverige. 3 000 000 kronor

– Ingrid Hansson, SLU: Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Capylobacter, 2 952 475 kronor

– Karl Ståhl, SVA: Vildsvin invid gårdsknuten – hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest? 2 863 274 kronor

– Susanne Eriksson, SLU: Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna. 3 353 697 kronor

– Christer Bergsten, SLU: Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall. 2 487 234 kronor

Företagande:

– Helena Hansson, SLU: Strategier för välmående kor i lönsamma företag. 2 961 090 kronor

Klimat och miljö:

– Achim Grelle, SLU: Växthusgasflöden från organogen jordbruksmark. 2 986 503 kronor

– Thomas Kätterer, SLU: Kolfastläggningspotential i matjorden och alven – analys av markdatabaser och långliggande försök. 3 000 000 kronor

– Magdalena Bieroza, SLU: Tvåstegsdiken i Sverige – från ökad processförståelse till minskad övergödning. 2 997 938 kronor

– Ararso Etana, SLU: Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention. 1 068 900 kronor

LÄS MER: Utsatt lantbrukare: ”Rättengången var det mest obehagliga”LÄS MER: Fick rätt efter tio års kamp

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen