30 november 2017

Låg förekomst av don förvånar

Trots den regniga och kalla avslutningen på sommaren var det bara 1 procent av 8 800 provanalyser som visade så höga donhalter att partierna inte dög till livsmedel.

Den prognosmodell med väderdata som Thomas Börjesson, forskare på Agroväst, arbetar med för att förutsäga don-förekomsten träffade inte rätt i år. Förekomsten blev i likhet med 2015 mycket lägre än vad prognosen hade gjort gällande. FOTO: Göran Berglund

Det var sjunde säsongen som spannmålsbranschen provtog och analyserade leveranser av framför allt havre. Antalet partier som nedklassades har aldrig har varit så lågt, vilket överraskade inblandade aktörer.

– Väderprognosen visade en risk för höga halter, men så blev inte fallet. Det var först i september–oktober som havren i Västsverige hamnade över gränsvärdena, säger Erik Hartman, VD för branschorganisationen Foder & Spannmål.

Slutrapporten presenterades förra veckan på Agrovästs seminarium.

– Vi trodde att mykotoxiner i spannmål var ett accelererande problem. Vi vet också att det räcker med några veckor för att förstöra mycket av skörden, säger Erik Hartman.

Ökad medvetenhet

Sedan katastrofåret 2011, då hälften av havren inte klarade livsmedelsgränsen, har medvetenheten bland odlarna ökat mycket. Behandling med Proline vid blomningen har blivit vanligare och enligt växtodlingsrådgivare Björn Roland börjar också bönderna prioritera havren mer i skörden.

– Förr fick den vänta eftersom den gick lättare att tröska efter regn än vete, konstaterar han.

Trots en regnig avslutning på skördesäsongen kan Erik Hartman, VD för branschorganisationen Foder & Spannmål, konstatera att antalet partier som nedklassades på grund av don aldrig har varit så lågt under de sju säsonger som provtagningarna pågått. FOTO: Göran Berglund

I stort sett alla leveranser av västsvensk havre provtas. Av de 88 prover som låg över gränsen för livsmedel kom 61 av dessa från partier levererats i Västsverige veckorna 39–40. Bara en handfull partier fick nedklassas till bränsle.

– Men det är inte bara ett havreproblem. 2012 hade vi nästan lika mycket i vetet. Jag tror inte att problemet är växtföljdsrelaterat men vi ser däremot en ganska tydlig koppling till vissa gårdar, säger Erik Hartman.

Thomas Börjesson på Agroväst leder ett projekt som går ut på att förutspå mykotoxinförekomsten med hjälp av väderdata. I år hamnade prognoserna, precis som 2015, för högt.

Han tror själv att en av förklaringarna kan vara att nederbörden än så länge bara mäts i volym, inte under vilken tidsrymd den har kommit. Det finns en teori om att långvarig fuktighet som dimma och duggregn har större negativ påverkan än störtskurar.

FAKTA: 65 procent av proverna tas i Västsverige

Deoxynavalenal, normalt förkortat till don, är det i särklass vanligast förekommande mykotoxinet i svensk spannmål. Gränsvärdet för livsmedel är 1 750 ppb vilket motsvarar mikrogram per kilo. För foder är riktvärdet 8 000 ppb.

I år genomfördes analyser på 8 800 prover. Alla avsåg havre utom 525 på vete och 125 på korn samt några enstaka på andra grödor. 65 procent av proverna togs i Västsverige och totalt avsåg cirka 5 500 prover västsvensk havre.

Det gjordes ett 30-tal analyser på andra mykotoxiner som zearalenon och T-2/HT-2 utan att något provsvar var i närheten av gränsvärdena.