Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 5 november

Lägre ekostöd i Sverige jämfört med grannländerna

Svenska ekolantbrukare får betydligt lägre miljöersättningar jämfört med sina grannländer. Det visar en ny kartläggning från Ekologiska Lantbrukarna.

 En tysk ekologisk lammgård får i genomsnitt 100 000 kronor mer i ekostöd per år jämfört med dess svenska motsvarighet.
En tysk ekologisk lammgård får i genomsnitt 100 000 kronor mer i ekostöd per år jämfört med dess svenska motsvarighet. FOTO: Istock

Branschorganisationen har jämfört nivåerna på miljöersättningar till ekologisk produktion i Sverige, Finland, Tyskland och Danmark.

”Bör ha samma förutsättningar”

Finland och Tyskland har klart högre genomsnittliga ersättningar än Sverige. Danmark ligger närmare den svenska nivån.

– Svenska ekobönder skapar samma typ av miljönytta som i grannländerna och då bör vi ha liknande produktionsförutsättningar. Särskilt för att vi ska kunna konkurrera på liknande villkor i takt med att ekomarknaden växer, säger Sofia Sollén Norrlin, verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna.

 Sofia Sollén Norrlin, verksamhetsledare för Ekologiska lantbrukarna.
Sofia Sollén Norrlin, verksamhetsledare för Ekologiska lantbrukarna. FOTO: Göran Berglund

135 000 kronor mer i Tyskland

I kartläggningen applicerades grannländernas stödnivåer på typgårdar med 100 hektar åkermark eller 80 hektar åker och 40 hektar naturbetesmark. En ekologisk lammgård i Tyskland med åker och naturbetesmark får årligen 135 000 kronor mer i ekostöd jämfört med en liknande gård i Sverige. I Finland är ersättningen nästan 100 000 kronor högre och i Danmark 85 000 kronor.

Ett annat exempel visar en svensk dikogård med 80 hektar och åker och 40 naturbetesmark. Den får årligen 100 000 kronor mindre i miljöersättningar än i Tyskland. Jämfört med Finland och Danmark är miljöersättningen 65 000 kronor respektive 50 000 kronor lägre.

– Resultaten är väldigt intressanta för det fortsatta arbetet med EUs jordbrukspolitik. Det handlar inte bara om nivån på ersättningarna utan att de är utformade på olika sätt.

Så skiljer sig ekostödet

Den tydligaste skillnaden är att vallens miljönytta ersätts mer i grannländerna. Där betalas vallersättningarna ut på samma villkor som andra ekogrödor, medan Sverige endast ersätter vallen indirekt – som underlag till djurtillägget. Det betyder att ekogårdar utan djur inte alls ersätts för vallodlingen, om den inte odlas för fröskörd.

En annan skillnad är hur länderna räknar djurenheter. I Finland ger samma mängd djur betydligt fler djurenheter och därmed ett högre djurtillägg än i Sverige.

Även permanenta gräsmarker ersätts i grannländerna till skillnad från Sverige. Dessutom har många EU-länder högre ersättning under omläggningsåren.

Ekostödet som skyddsnät

Miljöersättningar utgör drygt sex procent av EUs landsbygdsprogram och runt 1,5 procent av EUs totala jordbruksbudget.

– Vi vill att det ska vara efterfrågan som sätter priset, men ersättningen täcker upp för det som marknaden inte betalar för och fungerar som ett skyddsnät. Det är särskilt viktigt för små produktionsinriktningar där priset svänger snabbt.

LÄS MER: Ny rapport: Ekologiskt bidrar till bättre miljöLÄS MER: Fortsatt trögt för eko i matbutikerna

Relaterade artiklar

Till toppen