Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 november 2018

Länsstyrelsens mål: Att återställa vattendragen

ÖREBRO.

På lång sikt kommer bestånd av fisk och musslor i uttorkade vattendrag att återhämta sig. Dessutom är det ingen skillnad beroende på om dammar rivits ut eller inte, hävdar länsstyrelsens enhetschef Peder Eriksson.

 Peder Eriksson är chef för vatten- och naturmiljöenheten på Länsstyrelsen Örebro.
Peder Eriksson är chef för vatten- och naturmiljöenheten på Länsstyrelsen Örebro. FOTO: Göran Berglund

Peder Eriksson använder dock inte själv ordet ”utrivning” utan talar om återställande. Ett återställande till hur det såg ut för hundratals år sedan innan människor började bygga dammar i det som i dag är Örebro län.

– Naturlig flödesdynamik ger bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Dammarna reglerar inte vattnet efter naturens förutsättningar, säger Peder Eriksson.

Fokus på musslan

Länsstyrelsens vatten- och naturmiljöenhet har skapat sig en översiktlig bild av vad som har hänt efter sommarens torka. Ett stort fokus ligger på den rödlistade flodpärlmusslan som finns rikligt i flera vattendrag.

– Skalen som vi har tittat på i till exempel Bredsjöbäcken är inte musslor som har dött i år. Då är det värre i Lillsjöbäcken, ett tillflöde till Järleån, där vi har relativt stora bestånd som tagit mycket stryk, säger Peder Eriksson.

WWF bekostade

I Lillsjöbäcken revs regleringsdammen ut redan 2005 sedan ägaren Sveaskog velat slippa ansvaret för skötseln. Åtgärden bekostades med bidrag från WWF. Att en spånt som är tänkt att ha en viss dämmande funktion öppnades upp under sommaren kunde inte hindra musseldöden.

Ingen betydelse

Peder Erikssons slutsats är ändå att det inte har haft någon betydelse om det funnits regleringsmöjlighet eller inte i de fall vattendrag torkat ut. Han ger exempel på vattendrag med regleringsdammar där det också varit ont om vatten.

– Vi har analyserat fallet Bredsjöbäcken och kommit fram till att det skulle ha varit värre om den tidigare anläggningen hade funnits kvar, hävdar Peder Eriksson.

 Konsekvenserna av uttorkningen av Bredsjöbäcken sommaren 2018 blev bland annat döda flodpärlmusslor.
Konsekvenserna av uttorkningen av Bredsjöbäcken sommaren 2018 blev bland annat döda flodpärlmusslor. FOTO: Privat

Men beträffande Hammarskogsån bedömer den tidigare dammregleraren att han med fördämningen kvar skulle ha kunnat hålla ett minimiflöde på 50 liter i sekunden?

– Det får stå för honom, blir Peder Erikssons svar.

”Gjorde vad vi kunde”

När det gäller Skagersholmsån – där möjligheten att hålla flöde inte togs till vara – vill Peder Eriksson skjuta över ansvaret på dammägaren Sveaskog.

– Vi gjorde vad vi kunde tillsammans med dammägaren. Vår bedömning var att musslorna skulle klara sig i åns lugnvatten och de skal vi senare hittade var inte från nydöda musslor, säger han.

Men när dammluckan väl öppnades fick ån ett vattenflöde – vilken slutsats drar du av det?

– Att om dammar ska finnas behöver de skötas så att de fungerar. Med en naturlig dammtröskel hade kanske det här inte hänt, säger Peder Eriksson.

Går det inte också att dra en annan slutsats: att dammar kan vara räddningen vid torrperioder?

– Dammar kan jämna ut flöden över året men merparten av dammarna i vårt län fyller inte längre en sådan funktion.

LÄS MER: Rivna dammar fick motsatt verkanLÄS MER: Göran Berglund: ”Uttorkade vattendrag skapar frågetecken”

Relaterade artiklar

Till toppen