Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 mars

Lantbrukare fruktar ökade kostnader

Två av tre allmänna vattentäkter i Sverige saknar i dag skyddsföreskrifter.

Vid sjön Näktern oroas lantbrukare för att ett nytt vattenskyddsområde ska leda till långtgående föreskrifter och ökade tillsynskostnader.

 Mats Hallquist, Nils-Erik Bergkvist och Bengt Hallkvist är tre av de nio bönder i Fåker med omnejd som berörs av restriktionerna.
Mats Hallquist, Nils-Erik Bergkvist och Bengt Hallkvist är tre av de nio bönder i Fåker med omnejd som berörs av restriktionerna. FOTO: Marie Birkl

Näkten ligger sydost om Östersund och fungerar som ytvattentäkt för två kommuner. Sedan 2014 pågår arbetet med att bilda ett vattenskyddsområde, ett krav på kommunerna till följd av EUs vattendirektiv.

Ändå dröjde det till slutet av 2018 innan Länsstyrelsen Jämtland skickade ut förslaget för samråd. Det gavs en remisstid på en månad men den har bland andra LRF sett till att få förlängd.

Upprörda känslor

Förslaget som är ute på remiss har orsakat upprörda känslor bland de jord- och skogsbrukare som har verksamheter inom det cirka 400 kvadratkilometer stora skyddsområdet, inte minst sedan det visat sig att berörda kommuner saknar aktuella vattendomar för sina uttag.

– Vi väntar på en hel del besked. Föreskrifterna i förslaget är många gånger bara på två–tre rader och är svårtolkade, menar Mona Thorsson, verksamhetsutvecklare i LRF Jämtland.

Gödsel kräver tillstånd

Det föreslagna vattenskyddsområdet är som brukligt indelat i en primär och en sekundär zon. I den primära zonen ska det krävas tillstånd för all spridning av gödsel och för all lagring av gödsel så fort det handlar om fler än två djurenheter.

 Nils-Erik Bergkvist är mjölkproducent invid jämtländska sjön Näkten vars ytvattentäkt ska bli vattenskyddsområde.
Nils-Erik Bergkvist är mjölkproducent invid jämtländska sjön Näkten vars ytvattentäkt ska bli vattenskyddsområde. FOTO: Marie Birkl

– En tjänsteman ska alltså komma och bedöma hur mycket min mark lutar mot ån och om den kan ta emot gödseln. En del här i trakten pratar om att det snart får vara nog, säger Nils-Erik Bergkvist, mjölkproducent i Fåker på Näktens västra sida.

Stopp för ensilagebal

Enligt förslaget ska det till och med vara förbjudet att lägga en kasserad ensilagebal direkt på marken, något som länsstyrelsens handläggare inte kan förklara. LRFs tolkning är också att kommer att krävas tillstånd för att använda och tanka en motorsåg i den primära zonen.

Det framgår också att vattenskyddsområdet kan innebära inskränkningar i rätten att förfoga över sin fastighet oavsett om det är en pågående eller framtida verksamhet.

Gäller även bäckar

Bara på västra sidan finns fyra mjölkproducenter och fem köttdjursuppfödare. Skyddsområdets primära zon sträcker sig 50 meter in och den sekundära zonen 100 meter in, men omfattar inte bara sjön utan även tillrinnande bäckar och åar.

 Christer Jansson, vattenexpert LRF Västra Sverige
Christer Jansson, vattenexpert LRF Västra Sverige FOTO: Okänd

– Jag anser att de skyddsföreskrifter som föreslås här är mycket långtgående för att vara en ytvattentäkt. De är mer vanligt förekommande när det handlar om att skydda en grundvattentäkt, säger Christer Jansson, verksamhetsutvecklare på LRF Västra Sverige och med stor erfarenhet av just vattenskyddsområden.

Två tredjedelar av täkterna återstår att skyddas

Det är ungefär en tredjedel av alla cirka 1 900 allmänna vattentäkter i Sverige som anses ha tillfredsställande skyddsföreskrifter.

En genomgång 2016 visade att 421 täkter saknade vattenskyddsområde medan 801 täkter hade äldre skyddsområden.

I Jämtland var det 53 täkter som saknade skyddsområde och 61 som hade äldre skyddsföreskrifter.

Den allmänna dricksvattenförsörjningen baseras till cirka 50 procent på ytvatten och cirka 25 procent vardera på grundvatten och konstgjort grundvatten.

Ungefär hälften av allt dricksvatten används av hushållen varav cirka 6 procent går till mat och dryck.

KÄLLA: DRICKSVATTENUTREDNINGEN

Aldrig problem med vattnet

I det aktuella förslaget klassas lantbruket som den största riskfaktorn. Ändå har det aldrig enligt de kommunala miljöförvaltningarna varit några problem med vattenkvalitén i Näkten trots att tidigare regelverk kring gödsling och växtskydd inte var alls lika långtgående som dagens.

Däremot finns inte den trafikerade E45, som i korta bitar går alldeles utmed sjön, inte med som en riskfaktor över huvud taget.

I sitt arbete med vattenskyddsområden betonar LRF att den lagstiftningen som finns redan har minimerat riskerna för lantbrukets påverkan och måste vägas in när tillståndskrav tillkommer.

Vem avgör?

– De skapar en administration och en osäkerhet för lantbrukaren som på det viset hamnar i knät på kommunens miljökontor. Det är höga straffsatser för den som missar något tillstånd och därför måste villkoren vara rättssäkra, säger Christer Jansson.

Han pekar till exempel på en formulering i förslaget om att tillstånd ska sökas vid ”väsentlig utökning”.

– Vem avgör vad som är en väsentlig utökning?

LÄS MER: Skyddszoner vid Svartån oroar lantbrukareFler restriktioner mot besprutning att väntaMiljöchef vill se tillstånd utan begränsning

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen