Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 26 april 2018

Lantbrukare känner inte till stöd att söka

Stora gårdar gör fler miljöåtgärder än små för att minska övergödningen. Långt ifrån alla lantbrukare känner till de stöd som finns att söka för att göra fosforåtgärder. Det visar den webbenkät som 4 000 lantbrukare har svarat på.

 En miljöåtgärd är att anlägga skyddszoner utmed vattendrag.
En miljöåtgärd är att anlägga skyddszoner utmed vattendrag. FOTO: Hans Dahlgren

Vilka fosforåtgärder görs i praktiken och känner lantbrukarna till de ekonomiska stöd som finns att söka? Det ville LRF och Jordbruksverket ha svar på och skickade därför ut en webbenkät till nästan 14 000 lantbrukare, både lantbrukare som är medlemmar i Greppa näringen och lantbrukare som inte är medlemmar.

”Gör fler åtgärder”

Nästan 4 000 lantbrukare svarade.

– Undersökningen visar att miljörådgivning till lantbrukare är ett bra sätt att driva lantbruket framåt. Lantbrukare som fått besök av någon av rådgivarna gör fler åtgärder, söker fler av EU:s miljöstöd och använder fler av våra webbaserade miljöverktyg, säger Stina Olofsson, projektledare för Greppa näringen.

Stora gårdar gör fler åtgärder

Av drygt tio olika miljöåtgärder som till exempel att anlägga skyddszoner utmed vattendrag, anlägga fosfordammar eller förbättra gödselspridningen så görs samtliga i större utsträckning av lantbrukare som brukar större gårdar.

– Det är tydligt att lantbrukare som har en tillräckligt stor verksamhet för att bedriva den på heltid också har tid och ork att ta till sig ny kunskap och omsätta den i handling. Det visar också att vi behöver bli bättre på att stötta små gårdar i miljöarbetet, säger Markus Hoffman, LRF.

”Ber om hjälp”

En effektiv åtgärd för att minska fosforförlusterna är att anlägga fosfordammar. 8 procent av de tillfrågade har en eller flera fosfordammar på gården. 20 procent skulle kunna tänka sig att anlägga dammar.

– De skriver att de kan tänka sig att anlägga en fosfordamm om de får hjälp av rådgivare med projekteringen och ansökan. Det är en viktig signal, de ber om hjälp, säger Markus Hoffman.

Kände inte till stöd

När det gäller anpassade skyddszoner har 9 procent av lantbrukarna anlagt en eller flera anpassade skyddszoner. Anmärkningsvärt många känner inte till att det finns ett stöd att söka för detta.

– En fjärdedel kände inte till att man kan få miljöersättning för dessa zoner. Vi behöver bli bättre på att informera om de stödformer som finns, säger Markus Hoffman.

Många har forsforunderskott

68 procent av lantbrukarna svarar att de gjort en växtnäringsbalans någon gång och 34 procent har gjort det de senaste två åren.

– Ungefär 10 procent av de lantbrukare som svarat säger att de har ett överskott på fosfor. Fler har ett underskott. De som har ett stort underskott har ingen uthållig växtodling, men ett överskott är inte heller bra, säger Markus Hoffman.

Utan ersättning

När det gäller strukturkalkning, en åtgärd som förbättrar och stabiliserar markstrukturen på lerjordar vilket i sin tur minskar risken för fosforförluster till vattendragen, är kunskapen bland lantbrukar varierande. 21 procent uppger att de strukturkalkat, majoriteten av dem uppger att de gjort det utan att få ersättning från något av stödprogrammen.

Olika stöd finns att söka

Två olika stöd finns att söka för strukturkalkning, investeringsstödet i landsbygdsprogrammet, men där konkurerar man med övriga investeringar i lantbruket. Sedan finns LOVA-stödet, ett stöd för lokala vattenvårdsprojekt som administreras av länsstyrelserna.

Läs mer: Digitala hjälpmedel minskar övergödning

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen