Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 juli

Lantbruket fick snabbt nytta av månlandningen

Lantbruket var en av de branscher som snabbast fick praktisk nytta av rymdtekniken i form av fjärranalys och positionering. Det berättar innovationsforskaren Per Frankelius. Han tror att lantbruket i framtiden får ännu större nytta av rymdteknik.

 Månlandaren från Apollo 11 landade i ett impediment på månen.
Månlandaren från Apollo 11 landade i ett impediment på månen. FOTO: Nasa

Klockan 03:56 svensk tid den 21 juli 1969 sätter den amerikanske astronauten Neil Armstrong vänster fot på månen. Klivet blev kulmen på 1960-talets rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen. Det blev starten på en snabb utveckling av material och teknik.

Till nytta för lantbruket

– Lantbruket hör till de branscher som snabbast drog praktisk nytta av tekniken från skyn. Några exempel är elgenerering, fjärranalys, positionering och kommunikation, berättar innovationsforskaren Per Frankelius vid Linköpings universitet.

 Ed White blev uttagen i en astronautgrupp 17 september 1962, en grupp om nio personer. Han genomförde en rymdfärd med Gemini 4, där han fullföljde USA:s första rymdpromenad.
Ed White blev uttagen i en astronautgrupp 17 september 1962, en grupp om nio personer. Han genomförde en rymdfärd med Gemini 4, där han fullföljde USA:s första rymdpromenad. FOTO: Nasa

Kommunikationerna mellan kontinenterna förbättrades snabbt. Från 1962 förmedlade kommunikationssatelliten Telstar tele- och datatrafik mellan USA och Europa och dess efterföljare överförde kontinuerliga sändningar från Tokyo-OS 1964 till västvärlden. Dessa geostationära satelliter lade grunden till vår tids positioneringssystem.

 Allis Chalmers bränslecelltraktor plöjde 1959 en luzernvall.
Allis Chalmers bränslecelltraktor plöjde 1959 en luzernvall. FOTO: Allis Chalmer

Nasa testade rymdteknik med tvåmansrymdskeppen Gemini. Från dem spreds fantasieggande bilder världen över på hur Edward White 1965 promenerade i rymden intill Gemini 5. Julen 1968 rundade tremansfarkosten Apollo 8 månen och visade världen hur en liten blå jord stiger över en öde månyta. Bilderna blev starka argument för miljörörelsen.

 Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet och processledare för Agtech 2030.
Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet och processledare för Agtech 2030. FOTO: Tindra Englund

Månfärderna tog ett par veckor och Apolloskeppet behövde el. Nasa valde bränsleceller där flytande väte reagerar med syre och bildar vatten samt elektrisk ström. Först i rymden med bränsleceller var Gemini 5 år 1965.

Låg före Nasa

Men världens första bränslecellsdrivna farkost var inte Gemini 5, utan en Allis Chalmerstraktor som redan 1959 plöjde upp en luzernvall. Traktorns 1008 propangasdrivna bränsleceller gav en effekt på 15 kW.

– Lantbrukstekniken låg alltså före självaste Nasa, även under den intensivaste rymdkapplöpningen, säger Per Frankelius.

Han har hittat minst 47 exempel på hur rymdteknik senare har kommit till nytta i lantbruket.

– Ta bara autostyrning. Den har skapat ett enormt värde för jordbruket. Överlappet minskar 5-10 procent, det sparar arbete, bränsle, insatsvaror och slitage på maskinerna. Samtidigt ökar skördeutbytet kanske 15 procent, tack vare bättre precision i analys och insatsoptimering och ändå minskar odlingens miljönackdelar.

I framtiden kan jordbruket vänta ny spännande rymdteknik, anser Per Frankelius.

– Teknikföretag som Saab Ventures ser i dag jordbruk som en spännande bransch.

Per Frankelius om den framtida rymdtekniken

– Jordbruket ska producera mycket mer mat på miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Därför blir satellitbaserat precisionsjordbruk standard.

– Nätverk av lantbrukare kan sända upp egna små billiga satelliter med skräddarsydda uppgifter.

– Analysverktyg där konstgjord intelligens, AI, integrerar olika typer av data till prognoser för förebyggande växtskydd på centimeternivå.

– Brist på kompetent jordbrukspersonal gör det lönsamt att robotisera allt fler jordbruksarbeten. I dag finns tekniken men inte lönsamheten.

LÄS MER: Här är tekniken från Borgeby Fältdagar

Relaterade artiklar

Till toppen