Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 31 augusti 2017

Lantmännen flyttade in på gården

På eget initiativ har Roland Jonzons gård öster om Karlstad blivit spannmålsmottagning för Lantmännen. Redan första året nådde volymerna över budget och nu räknar Roland med ytterligare ökning.

 Lantbrukaren Roland Jonzon tröttnade på Lantmännens dåliga närvaro i Värmland och har nu tillsammans med sonen Simon spannmålsmottagning på den egna gården för Lantmännens räkning. I år räknar man med en volym på minst 5 500 ton.
Lantbrukaren Roland Jonzon tröttnade på Lantmännens dåliga närvaro i Värmland och har nu tillsammans med sonen Simon spannmålsmottagning på den egna gården för Lantmännens räkning. I år räknar man med en volym på minst 5 500 ton. FOTO: Göran Berglund

För tio år sedan stängde Lantmännens sina mottagningar i Värmland och hyrde i stället in sig hos konkurrenten Värmlant i Skattkärr. Men servicen blev allt sämre och för många kändes det avigt att åka till en spannmålshandlare men samtidigt vilja leverera åt en annan.

– För två år sedan gick det bara att lämna fodersäd. Den som ville sälja annat till Lantmännen var tvungen att beställa gårdshämtning, berättar Roland Jonzon.

Började bygga om

I det läget hade han redan kontaktat Lantmännen med förslag om att han kunde öppna mottagning på gården. Roland var på väg att fasa ut sin köttdjursproduktion och skulle få en ledig hall.

– Det tog två–tre år innan något hände. Men i april förra året gick de sista djuren härifrån och vi började bygga om, säger Roland Jonzon.

I samma veva återöppnade Lantmännen en anläggning i Säffle. Målsättningen på Vång var att ta emot 4 000 ton per år och koncernledningen gav mottagningen tre prövoår. Men redan första året var man uppe i 4 300 ton och inför årets säsong ligger budgeten på 5 500 ton.

Lantbrukarna kommer från Vålberg i väst, Kristinehamn i öst och Torsby i norr. Några av dem har haft gårdshämtning och andra har sålt till Värmlant. Nu kan de lämna på Vång gård till ett ortsavdrag på 12 öre.

 Hallen på Vång gård utanför Karlstad byggdes 2002 för köttdjursproduktion med uppgjutna foderbord och lösa fundament till inredningen. Nu hyrs den sedan förra året av Lantmännen för spannmålsmottagning.
Hallen på Vång gård utanför Karlstad byggdes 2002 för köttdjursproduktion med uppgjutna foderbord och lösa fundament till inredningen. Nu hyrs den sedan förra året av Lantmännen för spannmålsmottagning. FOTO: Göran Berglund

Jobbigare och roligare

Roland Jonzon driver verksamheten tillsammans med sonen Simon Jonzon och lejer in en F-skattare under de mest intensiva veckorna i början av september. De är uppkopplade mot Lantmännens datanät och ser när lantbrukarna anmäler leveranser men de uppskattar förstås ett telefonsamtal 20–30 minuter innan ankomst.

– Man får vara beredd att lämna det man håller på med för att sköta mottagningen. Det första året var både jobbigare och roligare än vad jag hade trott. Det händer mycket och jag träffar många positiva lantbrukare och åkare, tycker Roland Jonzon.

VIDEO: ”Pengarna på kontot från dagen den levereras”

Själv har han investerat ungefär 100 000 kronor i mottagningen, bland annat en gjuten platta bakom hallen för de ekologiska grödorna. Uppgörelsen går annars ut på att Lantmännen betalar en fast grundersättning upp till 4 000 ton mottagen spannmål och sedan ett visst antal öre per kilo däröver. Arbetstimmarna skrivs ned och faktureras. Lantmännen står för alla lösa inventarier.

Sparar arkivpåse som referens

Proceduren är som på vilken mottagning som helst. Man väger ekipaget, bonden tippar spannmålen medan personalen tar prover under tiden. Efter utvägning registreras leveransen rätt in i systemet på lantbrukarens kundnummer och efter 30 dagar bör pengarna finnas på kontot.

– En burk skickas med fodertransporten till labbet och en arkivpåse sparar vi här i tre månader som referens om något skulle hända, förklarar Roland Jonzon.

När det var som mest intensivt förra säsongen hade de fem transportekipage om dagen som hämtade. Majoriteten var foderbilar som annars hade gått tomma tillbaka. De kan fyllas med hjälp av en pelletsskopa.

I år planerar Lantmännen att köra det mesta av den värmländska spannmålen i flisbil till Uddevalla. Däremot går råvara för foder- och sprittillverkning till Lidköping.

– En del lantbrukare lät skeptiska i början men när de sett hur det fungerar har jag bara hört positiva saker. För Lantmännens säljare i området har det blivit lättare att göra affärer, så där är man också nöjda, säger Roland Jonzon.

Såhär är skördeläget – från norr till söder

Lantmännen har skrivit upp skördeprognosen till 6,1 miljoner ton. Varannandagsväder i stora delar av landet har sänkt tempot och på flera håll ligger man en–två veckor efter normalåret. Den allmänna uppfattningen är ändå att det än så länge inte är någon fara för kvalitén.

MALMÖHUS: Lantbrukarna kämpar på mellan regnskurarna. Det är uppskattningsvis 10–20 procent kvar att tröska, mest på de något större gårdarna. Det som återstår är mest höstvete samt lite havre och vårvete. Falltalen och proteintalen har klarat sig men torkningskostnaderna kommer att dra i väg. Mycket höstraps är osådd ännu men det brukar kunna gå att så augusti ut. Åkerbönorna i de nordvästra delarna blir senare än vanligt i år. (Jan-Ola Andersson, rådgivare HIR Skåne).

KRISTIANSTAD: Det är ett ”kornår” här. Många är nöjda och en del pratar om rekordskördar. Det mesta ligger på 10–11 procent i proteintal och det finns inga större indikationer på rosa kärnor. Irina har gått starkt häromkring. Minst 75 procent är tröskat totalt. Brödvetet ligger på 11,5–12 procent i protein och fortfarande med höga falltal. Kravgrödorna avkastar bra i år. Det har varit tjocka, fina bestånd och inte speciellt mycket ogräs. (Erik Wildt-Persson, VD Kristianstadortens Lagerhusförening).

KALMAR: Totalt sett blir det en medelskörd om än med ganska stora variationer. Söderut på Öland har man tröskat färdigt men en bit in på fastlandet har det precis börjat. Det växlar mellan sol och regn så det blir en ovanligt utdragen säsong. Kvalitéerna ser förhållandevis bra ut. Falltalet på vete ligger på strax över 11 och det maltkorn vi hittills fått in håller 10–11 procent. Det kommer nog att tröskas in i september även i kustlandskapet. (Mats Jönsson, spannmålschef Swedish Agro).

HALLAND: På grund av regnet har det inte tröskats lika mycket som man hade kunnat önska. Vi börjar komma halvvägs. Det är bra skördar över lag. De flesta tar 7–10 ton höstvete och 6–8 ton maltkorn och klarar proteintalen. Min känsla är att svampbehandlingen betalade sig i år med högre rymdvikter. Rapsen är avtröskad med mestadels goda skördar på 4–5 ton. Sådden av höstraps blev försenad och förmodligen blev det lite mindre arealer än planerat. (Jacob Eriksson, rådgivare HS).

VÄSTERGÖTLAND: Åtminstone halva arealen är tröskad. Det är i första hand havre, korn och vårvete som återstår men även en del höstvete. Vetet håller bra falltal och proteinhalt och avkastningen är mestadels god för både höst- och vårgrödor, undantaget vissa lätta jordar. Jag tror de flesta är ganska nöjda bortsett från det sega skördetempot. Vattenhalterna börjar bli ganska höga vilket förstås ger högre torkningskostnader, men samtidigt har vädret gett goda förutsättningar för etablering av höstraps. I princip alla behandlar med snigelmedel. Det verkar vara ett bra år även för ekospannmålen. (Henrik Nilsson, rådgivare HS)

ÖSTERGÖTLAND: Även om det regnat en del så har inte skördearbetet stått helt stilla. Vetet har kommit en bra bit och har gett god avkastning, över normalt på tyngre lerjordar. Det mesta här går till etanolen i Norrköping. Man har börjat tröska maltkorn och jag har hört om skördar på över 7 ton hos vissa. Proteinet ligger inom spannet. Rapsen är till allra största delen skördad. Det återstår några fält där plantorna har blommat om. Etableringen av höstraps har gått bra. Nu gäller det att vara uppmärksam på jordloppor och sniglar. Jag tror inte att det är många som vågar chansa utan snigelmedel. (Albin Johansson, rådgivare HS).

NÄRKE: Själv har jag tröskat drygt hälften och tagit alla höstsådda grödor. Annars står det en del sena höstvetesorter kvar i området, till exempel Julius, men det mesta är nog borta till veckoslutet. Vårkorn, havre och vårraps är snart mogna och några har redan börjat tröska. Både kvalitén och avkastning på höstsådda grödor har varit god. När jag tröskade låg vattenhalten i höstvetet på behagligt låga 14–15 procent men nu hör jag att den är uppe i 19–20. Generellt sett verkar avkastningen vara lite lägre ju längre österut man kommer. Här har vi sått höstraps och fått en fin etablering. (Per Sandberg, ordförande Spannmålsodlarna).

VÄSTMANLAND: Vete och oljeväxter tröskas för fullt och det börjar komma in havre och maltkorn från området runt Köping och Västerås. Grynhavren har fin färg och låga don-värden. Ölmalten Propin har gett god avkastning och håller bra proteintal, detsamma gäller whiskymalten Makof. Ärterna har på sina håll inte klarat torkan så bra så där har vi en ojämn avkastning på 2–5 ton. Höstrapsen har gett goda skördar och oljehalten verkar hänga med. Att döma av utsädesförsäljningen ökar arealen för varje år. En ny hybrid som heter Atora tycks bli populär. (Cathrine Wallin, regionchef Lantmännen).

UPPLAND: I området från Uppsala ned mot Stockholm tröskas det mycket nu, framför allt höstvete. Julius är den stora grödan här. Det börjar även komma in havre och maltkorn. Skördevolymen varierar från normal till över normal. Norra Uppland kom i gång den gångna helgen. Här finns mer vårgrödor och foderspannmål. Vattenhalterna börjar krypa ned från 20 till ungefär 18 procent vilket även gäller Mälardalen. (Cathrine Wallin, regionchef Lantmännen).

DALARNA/GÄSTRIKLAND: Vete och oljeväxter tröskas för närvarande medan vårgrödorna är någon vecka borta. Avkastningen varierar en del men vi har sett bra skörderesultat på höstvetet Norin. Kvalitéerna verkar goda. I Gästrikland är man inte riktigt i gång ännu. (Cathrine Wallin, regionchef Lantmännen)

HÄLSINGLAND/VÄSTERNORRLAND: I helgen började tröskorna gå i Hälsingland, framför allt sexradskorn och höstvete. Den vanligaste vetesorten här bland våra medlemmar är Judith. Jag har inte fått några kvalitetsrapporter än men grödorna har sett riktigt bra ut i fält. Det såg lite bekymmersamt ut för någon vecka sedan med 150–160 millimeter regn men det verkar ha klarat sig. Nu håller vi tummarna för en högtrycksrygg och gärna lite varmare nätter. Skörden ligger 7–8 dagar sent. I Västernorrland dröjer det till mitten av september. (Hans Westbom, regionchef Lantmännen)

VÄSTERBOTTEN/NORRBOTTEN: I Västerbotten var det ju lite av missväxt i fjol men nu ser det bra ut. Man är startberedd inför skörden. Norrbotten har fått en hel del regn på senaste tiden och här talar vi skörd från mitten till slutet av september. (Hans Westbom, regionchef Lantmännen).

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen