Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 22 september

Line Gordon vill byta skam mot ansvar

När jordbruket kritiserades utifrån FN:s klimatrapport nyligen stod hon upp för bönderna. Men svenskt lantbruk kan fortfarande göra mer för klimatet, enligt Line Gordon, föreståndare på forskningscentret Stockholm Resilience Center.

 Det behövs en omställning av hela matsystemet. Men att uppmana enskilda aktörer att skämmas är fel väg att gå, enligt Line Gordon, föreståndare på forskningscentret Stockholm Resilience Center.
Det behövs en omställning av hela matsystemet. Men att uppmana enskilda aktörer att skämmas är fel väg att gå, enligt Line Gordon, föreståndare på forskningscentret Stockholm Resilience Center. FOTO: Kristina Hansén

Du har uttryckt en skepsis mot begreppet bondeskam och att det kanske snarare är matskam man borde tala om, kan du utveckla?

– Vi behöver en omställning av hela matsystemet, för hur mat produceras i dag och vad som produceras är en anledning till att vi påverkar klimatet. Men vi behöver mat och det är inte de som producerar maten som borde skämmas. I stället för skam borde vi börja prata om ansvarsfullt agerande och fokusera på de stora strukturerna, politiska styrmedel och alla aktörer i livsmedelskedjan.

Vad tycker du saknas i svensk debatt om klimat och lantbruk?

– Man kunde prata mer med varandra. Det finns en grupp som pratar om vilken enorm påverkan lantbruket har på klimatet och en annan grupp som pratar om hur bra svenskt lantbruk är. Jag skulle vilja att diskussionen även handlade om hur vi på ett ansvarsfullt sätt kan utveckla lantbruket så att det blir ännu bättre för miljön och människorna och vara konkret i vilka lösningar som behövs framöver.

Fakta: Line Gordon

Ålder: 47 år

Bakgrund: Föreståndare på Stockholm Resilience Center, som är en del av Stockholms universitet, sedan augusti 2018. Har arbetat där sedan centret startades 2007.

Docent i systemekologi och har jobbat tvärvetenskapligt med jordbruk, mat, vattenresurser och ekosystemtjänster i många år.

Intressen: Familj, utomhusträning, vistas i naturen och plocka svamp.

Hur kan lantbruket bidra?

– Några exempel är att diversifiera produktionen, gå över till mer fossilfritt, minska näringsläckage och bevara biologisk mångfald genom kantzoner eller naturbetesmarker. Jag tror även det behövs en omställning i djurhållningen. Minskad djurhållning är en väg att gå, eller integrera mer med växtodling och betande djur så att de även genererar andra värden i landskapet.

En del av dessa lösningar är praktiskt svåra, kostsamma och genomförbara först på längre sikt. Hur tar vi nästa steg utifrån dagens förutsättningar?

– Många omställningar i lantbruket tar tid samtidigt som vi har bråttom, det gör det svårt. Samhället behöver investera i den infrastruktur och kunskapsutveckling som behövs. Jag önskar att det fanns fler stora företag som gick före så att man delar de risker och investeringar som oundvikligen uppkommer vid en omställning. Men sen får vi kanske räkna med att maten bli dyrare också.

Fakta: Jordbruket i klimatdebatten

· I augusti släppte FN:s klimatpanel (IPCC) en rapport om jordbrukets klimatpåverkan.

· Enligt rapporten står jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning för 23 procent av de utsläpp av växthusgaser som människan orsakar.

· Det uppmärksammades i flera medier och begreppet ”bondeskam” myntades vilket Line Gordon reagerade på i ett Twitter-inlägg: ”Ogillar skarpt termen bondeskam. Möjligen kan man tala om matskam. Rapporten visar på de enorma möjligheter som finns inom jordbrukssektorn att bidra till en omställning. Så absolut hylla de hjältar som både ger oss mat och ligger i framkant av omställningen”.

Vad mer behövs för att svenskt lantbruk ska fortsätta vara det goda exemplet för klimatvänlig matproduktion?

– Allt ifrån investeringar i forskning och utveckling, till att politiska instrument pekar åt samma håll i hela livsmedelskedjan. Som att underlätta upphandling av svenska råvaror och att samma krav ställs på det som importeras som på svenskt lantbruk. Se till så att Livsmedelsverkets näringsrekommendationer för konsumenter också stämmer överens med jordbrukspolitiken. Och sätt tydligare mål. Ska vi exempelvis vara fossilfria år 2045 måste vi stötta den teknikutvecklingen som behövs i lantbruket för att vi ska komma dit.

Klimatrörelsen pratar mycket om att organisera sig. Borde lantbrukarna också bli bättre på att organisera sig för att ta mer plats i klimatdebatten?

– Absolut. För man hamnar lätt i en försvarsställning. Jag tycker att lantbruket bör känna en stolthet för att ha kommit så långt och gör så mycket bra, men man kan inte försvara ett system bara för att man ligger bäst till. Utan även där kan det krävas förändringar.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen