Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 27 februari 2016

Lönsamt att slakta lamm på våren efter inomhusvistelse

Det är brist på svenskt lammkött, förutom några få månader på senhösten. För den som är villig att låta fåren lamma inomhus och leverera lammköttet på våren finns det möjlighet till rejäl merbetalning.

Djuröga och ett stort intresse gjorde Marie Tover till en duktig lammköttsproducent på bara några år.
Bild 1/3Djuröga och ett stort intresse gjorde Marie Tover till en duktig lammköttsproducent på bara några år. FOTO: Lena Karlsson
Dorsetbaggen korsas med tackan för att hon ska vara lätt att få i brunst året runt.
Bild 2/3Dorsetbaggen korsas med tackan för att hon ska vara lätt att få i brunst året runt. FOTO: Lena Karlsson
Marie Tover gjorde sig av med mjölkkorna för nio år sedan och satsade på intensiv produktion av lamm.
Bild 3/3Marie Tover gjorde sig av med mjölkkorna för nio år sedan och satsade på intensiv produktion av lamm. FOTO: Lena Karlsson

På Badeboda gård utanför Åseda i södra Småland har lamningen just kommit igång i slutet av januari. När de små fyrakilosliven efter 90-110 dagar går till slakt betalas de med cirka 25 kronor mer per kilo än de lamm som slaktas på hösten, då hela 70 procent av den svenska lammslakten görs.

Marie Tover och maken Nils-Magnus var mjölkproducenter. I mars 2007 flyttade korna ut och i maj anlände 50 tacklamm av korsningen finull/dorset. Mjölkstallet byggdes om för att passa för lammproduktion, vilket var betydligt billigare än att bygga nytt.

– Syftet var att ge mig fortsatt arbete på gården och att kunna ta vara på de EU-stöd som är kopplade till marken, berättar Marie.

Tvekade aldrig

De tvekade aldrig för att välja en intensiv produktionsmodell, som krävde både mer arbete och pengar.

– Intensiv produktion kunde jag ju redan, och på våren har jag vårbruk och mycket annat tidskritiskt och hinner inte med lamningar. Det är ju också meningen att djuren ska hävda naturbetena – åkrarna är till för att odla vinterfoder på. Men har man lamm på bete så måste man släppa till åkermark för att inte få parasitproblem.

På nio år har besättningen nästan fördubblats med egen rekrytering, där Maries baggval behållit ursprungskonceptet med korsningstackor, med högt inslag av finull och dorset. Båda raserna har lätt för att brunsta alla tider på året, vilket är viktigt när man inte har vanlig höstbetäckning. Förutom lamning i januari-februari har Marie en andra lamningsomgång i oktober, med tackor som betäcks i maj.

Delar upp lammningen

– Jag måste dela upp lamningen på två omgångar för att få plats i stallet och för att jag själv ska hinna med. Mer än 40-50 tackor som lammar åt gången klarar jag inte själv.

De stora kostnaderna i intensiv lammproduktion är bra byggnader, hög arbetsinsats och bra foder. Efter att ha provat olika foderstater får Maries lamm nu fram till avvänjning vid åtta veckor fri tillgång på pellets. När tackorna tas bort begränsas givan till 3 hg per dag och fri tillgång på ensilage.

Med djuröga, intresse och förmåga att ta tag i problem så fort de dyker upp blev Marie på några år en duktig lammköttsproducent.

Relaterade artiklar

Till toppen