Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 10 augusti

LRF kritiska till stopp mot slamspridning

Regeringen vill stoppa slamspridning, men LRF är avvaktande och varnar för svartspridning.

Tusentals ton avloppsslam från kommunernas reningsverk bildas varje dag. Slam från avlopp innehåller mycket näring som fosfor och kväve – men också ibland tungmetaller och plaster. En fjärdedel av avloppsslammet, cirka 50 000 ton, används på jordbruksmark. Resten läggs över gamla soptippar eller som anläggningsjord i parker. Men soptipparna beräknas vara fullt täckta inom tio år och kan leda till ett slamberg. Och många är oroliga för att processen att rena avloppsvattnet som blir slam inte är effektiv nog.

Övergångsperiod på 20 år

Situationen är inte långsiktigt hållbar. Nu vill regeringen förbjuda slamspridning i jordbruket på sikt. En utredning ska gå igenom hur slammet kan hanteras. Stoppet ska komma ”på sikt”, uppger miljöminister Karolina Skog (MP), som pekar på att Tyskland valt en 20 år lång övergångsperiod.

– Bra att processen äntligen är i gång. Om samhället kommer fram till att det ska vara slamstopp, då får jordbruket acceptera det, säger Jan Eksvärd på LRF som tycker den segdragna men viktiga slamfrågan måste hanteras.

Ny teknik tar tid

20 år är ingen orimlig avvecklingsperiod tycker han eftersom ny teknik för att rena avloppsvattnet måste till, och reningsverk investerar mycket långsiktigt.

– Man måste hitta system för avloppsrening som är långsiktigt hållbart och plockar ut växtnäring, och då talar jag om tusentals år, säger han.

Handlar om vad som sker vid ett stopp

LRF:s synpunkter handlar om vad som händer om ett stopp för slam i jordbruket införs.

– Inom LRF har vi själva bojkottat slam på åkrarna ett par gånger på 80- och 90-talet. Och då såg vi att inte visste vart slammet som hölls borta från åkrarna tog vägen i stället. Slammet produceras ju hela tiden, och vi vill inte tillbaka till svartspridning, alltså att slammet sprids i det fördolda utan att någon har kontroll på det.

Jan Eksvärd menar att ett slamförbud och spridning kräver kontroll, transparens och spårbarhet, men det nämns inte i uppdraget till den utredning som nu ska se över slamfrågan och vara klar nästa år. Dessutom borde utredningen se över vilka metallhalter som ska vara acceptabla i slammet.

– Det saknas tydlighet i uppdraget, direktiven är oklara anser Jan Eksvärd.

LÄS MER: Finland letar andra lösningar för avloppsslammet

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen