Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 juli 2017

Lyckeby väntar på gensvar om potatis

Med ”gensaxen” Crispr-Cas 9 kan forskarna klippa och klistra i arvsmassan, utan att resultatet räknas som en GMO, en gentekniskt modifierad organism. Stärkelseföretaget Lyckeby har stora förhoppningar på en unik potatis där en gen stängts av med Crispr-Cas 9. I höst skalas odlingen upp.

Till skillnad mot en potatis som räknas som GMO kan den här potatisen börja odlas i fält utan några speciella tillstånd. Eftersom inga främmande gener förts in i potatisen är den som vilken växt som helst enligt Jordbruksverket.

Med början i höst tar Lyckeby odlingen från laboratorieskala på SLU i Alnarp till uppförökning i växthus för att redan nästa sommar börja odla i fält för utsädesproduktion.

– Sedan tar det ytterligare tre, fyra år innan vi har tillräckligt med utsäde för att kunna odla tillräckligt stora kvantiteter för kommersiell produktion, säger Mathias Samuelsson, som är strategisk utvecklingschef på Lyckeby Starch AB.

Har stora förhoppningar

Det bondeägda stärkelseföretaget har stora förhoppningar på den unika potatissort som utvecklats i samarbete med forskare på SLU i Alnarp. En vanlig stärkelsepotatis innehåller två olika typer av stärkelse. Den ena typen – amylos – har sämre lagringsegenskaper och kräver kemiska tillsatser för att användas i livsmedelsindustrin. Med ”gensaxen” Crispr-Cas 9, man forskarna slagit ut den gen som gör att det bildas amylos. I stället bildas enbart den önskade stärkelsekomponenten amylopektin. Det innebär att man kan slippa tillsätta olika kemikalier för att göra stärkelsen stabil.

– Om den här potatisen håller vad den lovar får vi en mer konkurrenskraftig produktion, vi får en bättre och mer miljövänlig produkt och vi sänker våra kostnader, säger Mathias Samuelsson.

– Att slippa använda kemikalier är något konsumenterna efterfrågar mer och mer, så vi ser väldigt positivt på den här nya potatisen.

Står och stampar

Lyckeby har satsat ett antal miljoner kronor på den här forskningen och hittills tyder det mesta på att resultatet blivit det önskade.

– Som det ser ut har vi en unik, färdigutvecklad ny potatis med de egenskaper vi vill ha och som marknaden efterfrågar.

Förhoppningen är att den här sorten kan ersätta upp mot hälften av dagens industripotatis om ett antal år.

– Just nu står vi lite och stampar för att få in potatis hit till labben för att kunna utföra ett antal tester och analyser. Sedan återstår att se om avkastningen i fält blir i nivå med den för annan potatis.

Motstånd mot GMO inom EU

Att försöka få fram en potatis som enbart innehåller amylopektin är långt ifrån nytt. För drygt 20 år sedan togs GMO-potatisen Amflora fram av svenska forskare i samarbete med Lyckeby. Utvecklingen av Amflora togs senare över av kemikoncernen BASF och Lyckeby bedrev viss odling av utsäde i Sverige och produktionsodling i Tjeckien innan all odling inom EU lades ner.

– Amflora går inte att jämföra med den potatis vi nu har. I GMO-potatisen fick man även andra förändringar som inte var önskade, det har vi inte i den här Crispr-potatisen, säger Mathias Samuelsson.

Men framför allt gjorde motståndet inom EU mot GMO att odlingen lades ner. Kritiken var hård både från politiskt håll och från miljörörelsen. När det gäller den nya tekniken Crispr-Cas 9 har kritiken i stort uteblivit, mycket därför att den gentekniken inte för in främmande gener.

– Den Crispr-förändrade potatis vi nu har framme är inte annorlunda mot om vi använt traditionell växtförädling, bara det att forskarna kunnat styra förändringen mycket mer exakt, menar Mathias Samuelsson.

Möjlighet mot bladmögel

Samarbetet mellan Lyckeby och SLU fortsätter nu i ytterligare tre år och en tanke är bland annat att titta på om Crispr-Cas 9 kan användas för att göra potatis resistent mot bladmögel.

– Bladmögelresistens är ett stort problem och den här tekniken kan innebära en möjlighet. Men det är mer komplext än det vi jobbat med nu, säger Mariette Andersson, forskare på SLU i Alnarp.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen