Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 30 juni

Matimport bakom stor del av Sveriges miljöpåverkan

En ökad inhemsk produktion av frukt och grönt skulle minska Sveriges miljöavtryck i världen, eftersom 95 procent av alla insektsmedel används utomlands.

– Om vi minskar våra utsläpp och samtidigt importerar mer har vi inte vunnit något i det stora hela, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid Chalmers.

 Christel Cederberg är biträdande professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers och deltagare i forskningsprogrammet PRINCE som nyligen lämnat sin slutrapport.  
Christel Cederberg är biträdande professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers och deltagare i forskningsprogrammet PRINCE som nyligen lämnat sin slutrapport.   FOTO: Magnus Axelsson

Sverige har en stor matimport och det nyligen avslutade forskningsprojektet PRINCE visar att denna import står för en mycket stor del av det miljöavtryck som vår samlade livsmedelskonsumtion orsakar.

Nya parametrar

Det handlar inte bara om koldioxid och andra växthusgaser, som hittills har stått i fokus i forskningen och debatten. För första gången har forskarna även tittat på hur konsumtionen påverkar användningen av veterinärantibiotika och bekämpningsmedel samt avskogning.

Alarmerande om insektsmedel

Christel Cederberg blev själv förvånad över hur stor del av svenskarnas miljöpåverkan som uppstår utomlands på grund av hur den importerade maten produceras. Det gäller särskilt kemikalierna.

– Framför allt är användningen av insektsmedel alarmerande – 95 procent står importen för. Det beror på att vi tar in så mycket frukt och grönt från länder i Latinamerika och Afrika som använder mycket insektsmedel i sin produktion, säger hon.

80 procent importerad antibiotika

När det gäller ogräsmedel står importmaten för 75 procent av användningen, när det gäller antibiotika står den för 80 procent och när det gäller växthusgaser, inklusive tropisk avskogning, för 60 procent.

Svårt få fram siffror

Syftet med PRINCE har varit att ta fram mått som kan mäta den konsumtionsrelaterade miljöpåverkan år från år. Sådana mått har hittills saknats och eftersom statistiken är skakig eller saknas i många utvecklingsländer har det inte varit helt lätt att ta fram dem.

– Dessa länder behöver hjälp med att bygga upp regelverk för både kemikalieanvändning och arbetsmiljö, säger Christel Cederberg.

Lokal mat bra globalt

En slutsats man kan dra av PRINCE är att det skulle vara bra för den globala miljön om vi i Sverige åt mer inhemskt producerad mat. Det beror på att vi är förhållandevis miljövänliga inom landet. Jämfört med andra EU-länder ligger vi extremt bra till när det gäller antibiotikaanvändning och ganska bra eller på medelnivå när det gäller bekämpningsmedlen.

– Vi skulle verkligen behöva öka vår egen produktion av frukt och grönt. Och eftersom vi äter så mycket kött och mejeriprodukter borde vi minska importen även av detta, det vill säga äta mindre animalier men behålla den svenskproducerade delen, säger Christel Cederberg.

Svart på vitt för svenska bönder

Forskningsresultaten innebär, enligt henne, att svenska lantbrukare kan slå sig för bröstet när de pratar med konsumenter och beslutsfattare även om det redan finns en förståelse för att vi har en bra matproduktion.

– Nu är det även belagt med siffror.

Fakta: ​​PRINCE

​​PRINCE står för Policy-relevant indicators for national consumption and environment. Forskarna inom PRINCE har tagit fram en datamodell med mått som beskriver miljöpåverkan i Sverige och resten av världen från den svenska konsumtionen av alla typer av varor, med livsmedel som en viktig grupp.

Arbetet är den mest omfattande och detaljerade beräkningen på området hittills.

I forskningsteamet ingick Statistiska centralbyrån, Chalmers, Stockholm Environment Institute, KTH, NTNU i Norge samt CML och TNO i Holland. 

Projektet har finansierats av Naturvårdsverket som också publicerat slutrapporten.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen