Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 5 december

Mer dynga ett globalt hälsohot - men också en tillgång

Efterfrågan på mejeriprodukter och kött ökar globalt. Länge har den klimatpåverkan djurproduktionen står för stötts och blötts. Nu sätter amerikanska forskare fokus på en annan baksida av myntet - nämligen de allt större mängderna dynga djuren producerar och som kan bli ett större hot människors hälsa.

 Kor är de husdjur som producerar mest dynga på jorden.
Kor är de husdjur som producerar mest dynga på jorden. FOTO: iStock

Forskare från Georgia Institute of Technology och Centers for Disease Control and Prevention tror sig vara först i världen med att göra en seriös beräkning av hur stor mängd avföring jordens människor och boskap årligen producerar och se detta en resurs som skulle kunna återvinnas.

Data från FN, Världsbanken och tidigare forskning låg till grund för deras studie som publicerats i Nature Sustainability.

Hot mot folkhälsan

2014 var mängden husdjurs och människor avfall 3,9 ton, en växande siffra. På landsnivå var boskapens pyrande lämningar fem gånger så stor som människornas.

– Exponering för både mänskligt och animalt avfall utgör ett hot mot folkhälsan, särskilt i världens låginkomstområden som kanske inte har resurserna att förverkliga de bästa hanterings- och sanitetsmetoderna, säger John Brown, en av forskarna, i ett pressmeddelande.

Metaller värda 13 miljoner dollar

Men studien ser inte bara det ökade mängden spillning som ett problem utan även som en enorm resurs från vilken olika ämnen som metaller, fosfor, kväve och kalium skulle kunna utvinnas.

En tidigare gjord analys hävdar att bara värdet av metallinnehållet i restprodukterna från en miljon människor uppgår till 13 miljoner dollar om året.

52 miljoner ton spillning om året

Och fler och större djurbesättningar och en ökande befolkning på jorden resulterar förstås i ännu mer exkrementer. Från 2003 fram till 2014 ökade mängden biologiska utsöndringar från människor och djur med 52 miljoner ton om året.

Enligt forskarnas uppskattningar kommer den siffran att ha stigit till åtminstone 4,5 miljarder ton år 2030. I vikt räknat kommer boskapens spillning på landsnivå att vara sex gånger så stor som det människorna ger ifrån sig.

Utmaningar och möjligheter

Det kommer att ställa enorma krav på förbättrade sanitära förhållanden, särskilt i utvecklingsländerna för att undvika smittspridning, men ger också som sagt var enorma möjligheter till utvinning.

2030 beräknar forskarna att all avföring och spillning som produceras från människor och boskap kan innehålla så mycket som 91 miljoner ton fosfor, 27 miljoner ton kalium, 16 miljoner ton kalcium och 5 miljoner ton magnesium för att nämna några exempel.

LÄS MER: Nytt insektslabb invigt i FinlandLÄS MER: Här går korna på kompostLÄS MER: Dyngbaggar minskar utsläpp från kor

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen