Mindre mikroplaster än väntat i jordbruksmark
En undersökning från Svenskt Vatten visar att jordbruksmark som gödslats med avloppsslam inte har mer mikroplaster än områden som gödslats med mineralgödsel.
Mängden mikroplaster i marken som slamgödslats visade sig vara tio gånger lägre än förväntat.
Svenskt Vatten, intresseorganisation för landets VA-organisationer, har finansierat en studie som undersökt hur mycket mikroplast det finns i åkermark som under 35 år har gödslats med avloppsslam, det vill säga den restprodukt som bildas i ett reningsverk i samband med att avloppsvattnet renas. Forskarna har jämfört denna mark med områden som är gödslad med mineralgödsel under samma period.
Klart lägre halter än förväntat
Enligt studien var mängden mikroplaster i marken hela tio gånger lägre än vad som teoretiskt förväntats.
– Vi ser att det finns mikroplast i åkermark oavsett om den slamgödslats eller inte. Det ser också ut som om normal slamgödsling inte bidrar med ytterligare mikroplastkoncentration i marken. Det här behöver vi undersöka vidare men det är mycket intressanta preliminära resultat, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten.
Forskning kring mikroplast saknas
Med mikroplaster menas plastpartiklar som är mindre än 5 mm. Jämfört med många andra oönskade ämnen vet forskarna förhållandevis lite om mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Men intresset är stort för att kartlägga källor och spridning.
Enligt studien sker det över tid en fortlöpande minskning av mängden mikroplaster i mark som har slamgödslats. Det kan enligt Svenskt Vatten exempelvis bero på nedbrytning i marken eller fragmentering av mikroplasterna till under detektionsgränsen på 0,010 millimeter.
Reningsverken stoppar plasten
Forskningsstudien visar också att en stor del av mikroplasten som avskiljs i reningsverken inte hamnar i slammet, utan i andra delar av reningsverket som till exempel fettavskiljning och rensgaller. Mikroplasten som fastnar där går direkt till förbränning, vilket är en klar fördel.
– Av samhällets alla utsläpp av mikroplaster är det bara några procent som går till avloppsreningsverken eller som kommer från hushållen. De helt dominerande flödena av mikroplast i samhället är mikroplast från vägtrafiken, konstgräsplaner samt nedskräpning av plast, säger Anders Finnson.
”Ett samhällsproblem”
– Jag tycker att reningsverken är mycket bra på att hantera sin del av och rena bort mikroplaster. Det är ett samhällsproblem som VA-branschen hanterar väl, men vi behöver ändå gå vidare och undersöka hur vi ytterligare kan minska den mängd mikroplaster som till slut hamnar i slammet, avslutar Anders Finnson.
Läs också: Mängder av mikroplaster i slammet
Kommentarer
Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.