Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 13 januari

Mjölken får alltid ta smällen vid besparingar

Karlskoga och Degerfors kommuner missar helheten och sätter krokben för sina mjölkföretag när de slutar servera mjölk i gymnasiet, skriver Lena Johansson i en ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Tänker inte Degerfors och Karlskoga kommuner på fördelarna med lokal mjölkproduktion, undrar Lena Johansson.
Tänker inte Degerfors och Karlskoga kommuner på fördelarna med lokal mjölkproduktion, undrar Lena Johansson.

I Karlskoga och Degerfors har det blåst upp till storm i ett mjölkglas. Eller kanske snarare om mjölken i glaset. Kommunerna ska nämligen sluta servera mjölk till eleverna på det gemensamma gymnasiet.

Kommunernas kostchef förnekar att det handlar om besparingar. Istället hänvisar hon till att de vill satsa på miljösmarta livsmedel. Och då anses tydligen vatten vara smartare än mjölk.

Men den som läser kommunala handlingar ser att folkhälsonämnden redan förra året fick ett sparkrav på tre miljoner, och då bland annat beslutade att dra in skolmjölken på gymnasiet. Att sluta servera mjölk skulle spara mellan 75 000 och 100 000 kronor om året.

En annan av besparingsåtgärderna är, enligt protokollet, att minska inköpen av ekologiska livsmedel. Hur det går ihop med kommunernas miljötänk och det de kallar ”den hållbara måltiden” har ingen lyckats förklara ännu.

Det är den indragna mjölken som hittills skapat mest protester, speciellt bland elever och traktens lantbrukare. Protesterna har nu fått kommunstyrelsens moderate ordförande att lova att han är beredd att skjuta till pengar om folkhälsonämnden ångrar beslutet att spara på skolmjölken.

Det dricks tydligen inte så mycket mjölk bland gymnasieeleverna, och näringsmässigt är den kanske inte nödvändig, men att det alltid ska sparas på just mjölken blir något av en symbolfråga. Det hänvisas till kornas miljöpåverkan och att mjölken ska packas och fraktas. Men ingen tycks räkna med mjölkproduktionens positiva miljöpåverkan i en skogs- och mellanbygd som riskerar att växa igen. Eller sysselsättningen för kommunens lantbrukare och anställda i de gröna näringarna.

För två år sedan fick en ekologisk mjölkproducent i Degerfors kommunens företagarpris för att företaget med sina investeringar ”stod sig starkt i framtiden”. Nu håller kommunen på att sätta krokben för samma företagare.

Att just miljöargumenten lyfts fram, i stället för besparingskraven, är kanske inte så konstigt. Att det sparas på ungdomar kan säkert få en del kritik från kommuninnevånarna. Men få – varken föräldrar eller elever – vågar i dessa tider kritisera beslut som hänvisar till miljön och klimatet.

LÄS MER: Sverige behöver lantbruket för att överlevaLÄS MER: Hur ser framtiden ut för svensk mjölk?

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen