Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 18 oktober 2019

Mjölkinvägningen på historiskt låga nivåer

Antalet mjölkföretag och mjölkkor har minskat drastiskt och mjölkinvägningen ligger nu på historiskt låga nivåer. För att vända utvecklingen krävs politiska krafttag, nyinvesteringar och att fler yngre lantbrukare lockas till branschen. Det säger experter som Land Lantbruk har talat med.

 Tidigare har storleksrationaliseringar vägt upp för färre mjölkföretag och mjölkkor, men nu täcker det inte längre upp för minskningen i den totala mjölkinvägningen.
Tidigare har storleksrationaliseringar vägt upp för färre mjölkföretag och mjölkkor, men nu täcker det inte längre upp för minskningen i den totala mjölkinvägningen. FOTO: Øyvind Lund

Vart tionde år sker i snitt en halvering av antalet mjölkföretag. Så har det sett ut i många decennier. Tidigare har storleksrationaliseringar vägt upp för färre mjölkföretag och mjölkkor, men nu täcker det inte längre upp för minskningen i den totala mjölkinvägningen, enligt Lennart Holmström, marknadskrönikör på tidningen Husdjur.

– Mjölkinvägningen har varit relativt stabil fram till 2015, men sedan 2016 har den minskat två procent årligen och nu är den nere på historiskt låga nivåer. Så låga nivåer har vi inte sett sedan 1970-talet.

Låg investeringstakt

Han tror att mjölkproduktionen kommer att fortsätta minska de närmaste åren. Pressad lönsamhet och för låg investeringstakt är två viktiga förklaringar.

– För att bibehålla mjölkproduktionen behöver andra gårdar täcka upp för de som lägger ner. Men baserat på förprövningsstatistik för investeringar är viljan att satsa inte lika stor nu som för några år sedan. Investeringar behövs oavsett om man ska växa och bli större eller åtgärda omoderna stall.

 Lennart Holmström, marknadskrönikör på Tidningen Husdjur.
Lennart Holmström, marknadskrönikör på Tidningen Husdjur. FOTO: LRF Mjölk

Äldre lantbrukare med mindre besättningar i omoderna byggnader är en särskilt känslig företagskategori, enligt Hans Andersson, professor i jordbruksekonomi vid SLU.

– Tolv procent av korna finns på företag med under 50 kor och ofta i en planlösning som är tungarbetad, svår att mekanisera och tillämpa ny teknik i. För ett äldre, etablerat lantbrukarpar kan det fungera men en yngre generation har andra krav på inkomst i förhållande till arbetsinsats.

Ett annat dilemma är att arbetet i de mindre besättningarna ofta är bundet, vilket gör det svårare att ägna sig åt andra verksamheter för att komplettera inkomsten, enligt Hans Andersson.

 Malin Hagbardsson, näringspolitisk expert på LRF Mjölk.
Malin Hagbardsson, näringspolitisk expert på LRF Mjölk. FOTO: LRF Mjölk

Malin Hagbardsson, näringspolitisk expert på LRF Mjölk, anser också att investeringar är viktiga för att bromsa nedgången och skapa attraktiva mjölkföretag.

– Ett mjölkföretag måste vara så pass attraktivt att någon ska vilja ta över det och då behövs investeringar. Det kostar mycket med nybyggnation, allt från 50 000 till 100 000 kronor per koplats.

Hon säger att kostnaderna gör det särskilt svårt för unga lantbrukare att ta över, något som behöver underlättas i och med att medelåldern bland mjölkföretagare är hög. Även regelbördan utgör ett stort hinder, enligt de regelbundna undersökningar som LRF Mjölk genomför bland mjölkföretagare.

Bygga upp buffertar

Med tanke på att Sverige påverkas av de globala mjölkpriserna kan det enligt Lennart Holmström vara svårt att som enskild mjölkföretagare påverka intäkterna.

– Kostnader för foder utgör ofta en stor del av de totala kostnaderna. Med högre skördenivåer och kvalitet i vallproduktionen går det att minska beroendet av kraftfoder och importerat protein. Det gäller oavsett besättningsstorlek och mjölksystem.

Lennart Holmström resonerar liknande.

– Man måste titta på kostnadssidan och lära sig hantera prissvängningar med hjälp av buffertar. Nyckeln är inte att bli större utan man kan fortsätta att vara medelstor och fortfarande vara lönsam. Företagen med 50 till 100 kor står fortfarande för en väldigt stor del av mjölkproduktionen och de är viktiga att ha kvar för att få tillräckligt stor totalvolym och få upp självförsörjningen.

LÄS MER: Så ska mjölknäringen stärkas

Politiskt stöd för ökad självförsörjning

Enligt Malin Hagbardsson är Sveriges självförsörjningsgrad på mejeriprodukter 72 procent i dag och för att bli självförsörjande skulle det behövas 127 000 fler mjölkkor, vilket även skulle generera 9000 nya jobb på landsbygden.

– Men för att kunna öka antalet mjölkkor måste vi sätta mjölkproduktionen på politikernas karta så att de förstår att mjölk är motorn på landsbygden och även genererar massor av jobb. Det behövs bland annat tydligare mål om tillväxt i livsmedelsstrategin, säger Malin Hagbardsson.

Lennart Holmström anser också att mjölkproduktionen behöver prioriteras högre av politikerna, särskilt med tanke på att det närmar sig en ny budgetperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP.

– Det är viktigt att det inte sker för drastiska förändringar inom CAP. Både gårdsstöd och ersättningar från landsbygdsprogrammet är viktiga pengar för att komplettera de intäkter som kommer från mjölkinvägningen.

LÄS MER: Färdigmjölkat på Storgården efter nio generationer

 Hans Andersson, professor i jordbruksekonomi vid SLU.
Hans Andersson, professor i jordbruksekonomi vid SLU. FOTO: SLU

Ser positivt på framtiden

Men det finns flera signaler som tyder på att många mjölkbönder ser positivt på framtiden.

– Vi mäter både framtidstro och lönsamhet utifrån flera parametrar. Av LRF:s branscher i mätningen har mjölk näst högst rating, bara entreprenad har högre. Men det behövs förenklingar och att man undanröjer hinder för de företag som vill utvecklas, säger Malin Hagbardsson.

Tips till mjölkföretagare

· Vid högt mjölkpris, bygg upp kapitalreserver om det är möjligt i stället för att exempelvis köpa nya maskiner.

· Samverka med andra gårdar kring stora maskininvesteringar i den mån det går. Gör långsiktig kalkyl för att ta reda på vilka investeringar som betalar sig på lång sikt.

· Jobba med någon form av prissäkring, som kontrakt på insatsvaror till så bra priser som möjligt eller att gå ihop flera för att pressa priser.

· Producera mer foder själv i den mån det går.

Källa: Lennart Holmström

LÄS MER: Uppdämt behov av att bygga nytt

Relaterade artiklar

Till toppen