Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 4 januari 2013

Näst mest beroende av EU-stödet

De svenska lantbrukarna är mer beroende av gårdsstöd än sina konkurrenter i Europa. Den slutsatsen drar EU-kommissionen i en europeisk jämförelse som visar att 45 procent av de svenska inkomsterna består av gårdsstöd.

FOTO: Annika Lindberg

Svenska bönder får via gårdsstöden ett större bidrag till sin ekonomi än fransmän, tyskar, finnar och polacker.

Gårdsstöden, som uppgår till 400 miljarder kronor, är en viktig inkomst för de flesta bönder i EU. Men ändå skiljer situationen mycket mellan länderna. Eftersom svenska bönder lever med högre kostnader och ett högre skattetryck än många konkurrenter, är gårdsstöden särskilt viktiga.

Sverige återfinns därför i toppen på EU-kommissionens nyligen publicerade lista för 2011 som rangordnar medlemsländerna utifrån gårdsstödens betydelse för lantbrukets ekonomi. Bara de slovakiska bönderna var mer beroende av sina gårdsstöd. Andra platsen delas av Sverige och Luxemburg.

EU-kommissionens statistik är en läsning som bjuder på överraskningar. Varför ligger just de svenska bönderna i topp? Sverige tillhör ju inte ens de EU-länder som får ut mest i gårdsstöd, snittsumman per hektar ligger något under EU-snittet, runt 2 100 kronor per hektar.

Förklaringen är att EU-kommissionen inte bara har tittat på inkomster och stöd utan också väger in kostnadsläge och produktionsskatter. Det netto man då får fram, kallat faktorinkomst, ställs i relation till gårdsstödet.

Svenska bönder fick 6 miljarder kronor i gårdsstöd 2011. Dessa pengar utgjorde 45 procent av det svenska lantbrukets faktorinkomst, enligt EU-kommissionens kalkyl.

Sverige ligger därmed en bra bit över EU-snittet. I samtliga 27 EU-länders jordbruk utgjorde gårdsstödet 29 procent av jordbrukets faktorinkomst 2011.

Nästan lika högt upp på listan som Sverige ligger även överraskande Danmark, känt för sitt rationellt drivna jordbruk och liksom Sverige en förespråkare för nedskärningar av EUs jordbruksstöd.

– Man kan från svensk sida tycka vad man vill om EUs jordbrukspolitik. Men man ska vara väl medveten om att svenska lantbrukare är bland dem som får största delen av sina inkomster från gårdsstöden, säger Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens representation i Stockholm,

Paradoxalt är stödens anhängare mindre beroende av gårdsstöden. Så är till exempel fallet med både Frankrike och Finland. För det franska jordbruket utgör gårdsstöden 31 procent av faktorinkomsten. Finland ligger till och med under EU-snittet med 27 procent.

Att det finska lantbruket skulle vara mindre beroende av gårdsstöden än de svenska och de danska kan verka förbryllande. Det rimmar faktiskt illa med hur finska politiker själva brukar beskriva sitt jordbruk. En uppenbar förklaring är dock att Finlands höga nationella stöd till jordbruket inte finns med i jämförelsen, inte heller stöden inom landsbygdsprogrammet. Skulle även dessa ersättningar räknas in skulle kalkylen visa att Finlands stödberoende är större än det svenska, uppger en källa inom kommissionen. Vad som påverkar resultatet är också lägre skatter och produktionskostnader i Finlands kalkyl.

Varför är då Sverige mer beroende av gårdsstöden än de flesta östeuropeiska länder? Jo, därför att gårdsstöden där är lägre generellt och regionalstöden viktigare.

Jämförelsen visar hur viktiga gårdsstöden faktiskt är för de europeiska lantbrukarnas nettoinkomster, konstaterar Roger Waite, EU-kommissionens talesperson i jordbruksfrågor.

– Framför allt så ger gårdsstöden stabilitet i en sektor som är utsatt för marknadens prisfluktuationer, säger han.

Fakta: aktorinkomst och inkomst

  • Faktorinkomst: Till lantbrukets inkomster, från försäljning av jordbruksprodukter, läggs gårdsstöden. Därifrån dras produktionskostnader och skatter på produktionen. De svenska gårdsstödens andel av faktorinkomsten blir då 45 procent.
  • Andra mätningar av gårdsstödens betydelse brukar ställa dessa i relation till lantbrukets inkomster, rätt och slätt. För Sverige är gårdsstödets andel av lantbrukets inkomster då 20–25 procent, beroende på om foder konsumerat på gården räknas in i kalkylen.

Relaterade artiklar

Till toppen