Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 25 oktober 2018

Nästa regering tar avgörande ekobeslut

Flera kommande politiska beslut får inverkan på det ekologiska lantbruket. I nästa Cap-reform är det viktigt att svenska politiker står upp för betesersättningar och ekologiska stöd.

 Vi vill ha mer miljöersättningar, hellre än stöd utan motprestation, säger Sofia Solén-Norrlin, ansvarig för marknadsfrågor och kommunikation på Ekologiska Lantbrukarna.
Vi vill ha mer miljöersättningar, hellre än stöd utan motprestation, säger Sofia Solén-Norrlin, ansvarig för marknadsfrågor och kommunikation på Ekologiska Lantbrukarna. FOTO: Gunilla Ander

Under Elmias pågående Lantbruksmässa redovisar Ekologiska Lantbrukarna en rapport som kommit fram till att lönsamheten och värdet i hela svenska lantbruket skulle kunna maximeras om hälften av jordbruksmarken blir ekologisk. Detta enligt beräkningar i ett i år avslutat LRF-projekt.

Prioriteringar oroar

Men politiken kan i någon mån förändra kalkylen för den ekologiska lantbrukaren. I det sammanhanget är det inte oviktigt vilka partier som bildar nästa regering.

– Hur den nya regeringen prioriterar miljöersättningar i det nya Cap kan man vara lite orolig över, säger Sofia Solén-Norrlin, ansvarig för marknadsfrågor och kommunikation vid Ekologiska Lantbrukarna.

Spartvång efter Brexit

Bakgrunden är denna: I sitt förslag till ny jordbrukspolitik från 2021 föreslog EU-kommissionen tidigare i år att hela 15 procent av finansieringen av landsbygdsprogrammet dras ned till följd av spartvång efter Brexit. Det är just i denna del av EUs jordbruksbudget som betesersättningar, ekologiska ersättningar och andra miljöstöd finns.

”Mer miljöersättningar”

Samtidigt vill EU-kommissionen föra ned ett stort ansvar för hur jordbruksbudgeten används till EU-länderna, med ökade möjligheter att föra över medel från direktstöden till landsbygdsprogrammet och miljöersättningarna.

Läs mer: Neddragningar i Cap kan slå hårt mot miljöstöden

– Hur mycket EUs budgetneddragningar påverkar det nya landsbygdsprogrammet handlar om hur svenska politiker agerar. Vi vill ha mer miljöersättningar, hellre än stöd utan motprestation, säger Sofia Solén-Norrlin.

Ekologiska målen

En annan politisk fråga av betydelse för det ekologiska lantbruket är vad som framöver händer med den rödgröna Löfven-regeringens ekologiska målsättningar under livsmedelsstrategin: Det vill säga målen om att 30 procent av marken ska vara ekologiskt certifierad och att 60 procent av alla offentliga måltider ska vara ekologiska 2030.

Läs mer: Mer pengar för ökad ekologisk produktion

Emot att gynna eko

Alliansen står visserligen bakom livsmedelsstrategins övergripande mål om att den hållbara livsmedelsproduktionen ska öka men har sagt sig vara emot att just ekologiskt gynnas. De borgerliga partierna har talat om att riva upp ekomålet för att återställa konkurrensneutralitet mellan ekologiskt och konventionellt.

Men här är oron för en politisk kursändring något mindre bland Ekologiska Lantbrukarna, enligt Sofia Solén-Norrlin.

Otypiskt agerande

Att riva upp ett ekologiskt mål framstår på något vis som ett otypiskt agerande av svenska politiker, säger hon då Land Lantbruk besöker montern på Elmia.

– Det vore kontraproduktivt. Målet är redan satt och det har kommit ut pengar som en massa aktörer i Lantbruks- och Ekosverige har börjat jobba med.

Fler mål ett alternativ

Ett alternativ som det nu spekuleras kring är att en annorlunda sammansatt ny regering skulle välja att införa fler kvantifierbara mål i livsmedelsstrategin istället för att riva upp ekomålen. Alltså fler mål som i konkurrensneutralitetens namn även omfattar produktionen av konventionella livsmedel.

Läs mer: LRF Premium. ”Vi ska fördubbla den ekologiska arealen”

Relaterade artiklar

Till toppen