Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 7 december 2019

Neste världsledande på HVO av slaktavfall

PORVOO

Att den finska köttproduktionen håller ställningarna ger även fördelar för den nya bioekonomin. Slaktavafall går in som en viktig råvara i Nestes förnybara dieselbränsle MY HVO.

 Neste Oyj:s bioraffinaderi i Borgå och i bakgrunden syns även det fossila raffinaderiet.
Neste Oyj:s bioraffinaderi i Borgå och i bakgrunden syns även det fossila raffinaderiet. FOTO: Emmi Korhonen

Det var här i Porvoo som Neste skrev historia genom att 2007 öppna världens första raffinaderi för förnybar diesel.

Allra först vill forskningschefen Petri Lehmus visa oss besökare var nödutgången finns. I fall det skulle uppstå en olycka i den stora anläggning där Neste även framställer raffinerade oljeprodukter. I dag är det dock bara halvstatliga Nestes resa mot den förnybara och cirkulära energiproduktionen som Petri Lehmus ska prata om.

– Vid starten använde vi vegetabiliska oljor som råvara i vår HVO. Men med tiden har vi alltmer övergått till animaliska fetter från slakterier och oljor som är rester från livsmedelsindustrin.

Intresse från flygindustrin

Tolv år efter starten är Nestes världens störta tillverkare av fossilfri HVO-diesel, med produktion i Porvoo, Rotterdam och Singapore. Bland kunderna finns också flygindustrin som nappat på en av de senaste produkterna, Nestes Renewable Jet fuel.

Land Lantbruk undrar hur mycket av råvaran som tas från finska slakterier.

– Från större slakterier tar vi i princip allt avfall vi kan få, svarar Petri Lehmus.

Det är den patentskyddade NEXBTIL-teknologin som gör det möjligt för Neste att använda nästan vilka fetter och oljor som helst i sin diesel.

Petri Lehmus beskriver en process som går ut på att avlägsna syre ur fettet och få fram ett förnybart bränsle som sparar koldioxidutsläpp.

Palmoljerest tas tillvara

Bland råvarorna i Nestes diesel finns också PFAD som utgör en icke ätbar del av palmolja. Konkurrenten Preem som gör sin HVO-diesel av tallolja från raffinaderiet Sunpine i Piteå brukar inte vara sen att framhålla tallen som ett mer hållbart råmaterial.

När Petri Lehmus får frågor om ”miljöboven” palmolja svarar han som Neste brukar, att PFAD är just en restprodukt som på detta sätt också tas tillvara. I framtiden ser han helt andra innovativa lösningar som svaret på råvarubehovet.

Planerar Neste att göra biobränslen av skogsråvara?

– Vi tar ingen råvara från skogsbruket idag, utan det är något som vi arbetar på. Det ligger i framtiden.

Varför slaktavfall i stället för skog?

– Ett bra skäl är att det är så mycket billigare, säger Petri Lehmus och skrattar.

LÄS MER: Wapnö gård köpte Hälsingestintans mobila slakteriLÄS MER: Familjeföretag har skrivit miljonavtal i KinaLÄS MER: Han strävar mot fossilfritt lantbruk

Relaterade artiklar

Till toppen