Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 3 oktober 2019

Nu ska LRF:s pilotfall prövas i domstol

Jordbruksverket har avslagit det överklagande som LRF driver för en lantbrukares räkning om dröjsmålsränta för försenade EU-stöd. Nu ska ärendet vandra vidare genom förvaltningsdomstolarna.

 Mirja Hjers, chef för EU-stödsavdelningen på Jordbruksverket.
Mirja Hjers, chef för EU-stödsavdelningen på Jordbruksverket. FOTO: Jordbruksverket

Precis som väntat avslog Jordbruksverket lantbrukarens begäran om dröjsmålsränta på de försenade stödutbetalningarna från 2015 och framåt. Myndigheten hänvisar till att det inte finns någon fordran med en viss förfallodag.

– Vi utgår från regelverk och lagtext och kan inte ta något annat beslut än detta, säger Mirja Hjers, chef för EU-stödsavdelningen på Jordbruksverket.

Tycker inte att Räntelagen kan tillämpas

Myndigheten anser vidare att Räntelagen inte kan tillämpas eftersom fordran har en offentligrättslig och inte en förmögenhetsrättslig grund.

I överklagandet hänvisas till Förvaltningslagen som föreskriver att en myndighet ska hantera ärenden så snabbt, enkelt och kostnadseffektivt som möjligt. De försenade utbetalningarna har inneburit att lantbrukaren får ligga ute med pengar.

Vill se djupare prövning

– Men Jordbruksverket utvecklar inte om dess hantering av EU-utbetalningarna är förenlig med Förvaltningslagens krav. Denna aspekt på frågan behöver en djupare prövning i nästa instans, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

 Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.
Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF. FOTO: Ann Lindén

Det står redan klart att målet kommer att drivas vidare i domstol av det juridiska ombudet Johan Håkansson på LRF Konsult i Örebro. Nästa anhalt blir förvaltningsrätten i Linköping.

Prövar ingen specifik räntesats

I överklagandet har Johan Håkansson medvetet inte specificerat vilken räntesats som skulle vara tillämplig i händelse av att dröjsmålsränta ska utgå. Han menar att valet står mellan §2 och §6 i Räntelagen.

– Som jag ser på saken lutar jag åt sjätte paragrafen med den högre räntesatsen, säger Johan Håkansson.

 Johan Håkansson, jurist och biträdande kontorschef på LRF Konsult i Örebro.
Johan Håkansson, jurist och biträdande kontorschef på LRF Konsult i Örebro. FOTO: LRF Konsult

Driver fall mot Kronofogden

Den som drabbas av ekonomisk skada kan även driva civilrättsliga skadeståndskrav på myndigheter. Nyligen tilldömdes en man från Uddevalla ersättning på 1 200 kronor sedan han som längst fått vänta 212 dagar på pengar från Kronofogdemyndigheten.

Precis som i fallet med Jordbruksverket anger Kronofogdemyndigheten att orsaken är problem med IT-systemet.

JK anser att praxis är tydlig

Den jurist från Justitiekanslern som företräder staten i detta mål anser att rättspraxis är tydlig med att det inte går att betala dröjsmålsränta när en myndighet brister i sina utbetalningar.

Uddevallabon ska med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa driva vidare frågan om rätt till dröjsmålsränta.

– Fördelen med en dröjsmålsränta är att det är ett mer standardiserat sätt att få ut skadestånd, säger hans ombud Helena Myrin till Sveriges Radio.

LÄS MER: LRF startar pilotmål om ränta på sena EU-pengarLÄS MER: Äntligen ska frågan om de sena EU-stöden avgöras

Relaterade artiklar

Till toppen