Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 25 juli 2017

Ny kunskap kan ge bättre sätt att förädla växter och djur

Snabbväxande kycklingar är en av anledningarna till att priset på kyckling är så lågt i dag. Men hur det har varit genetiskt möjligt att på så kort tid avla fram så pass mycket mer snabbväxande kycklingar har varit mindre känt.

 Vid 8 veckors ålder skiljer sig de hög- och lågviktsselekterade ”Virginia lines” femton gånger i kroppsvikt.
Vid 8 veckors ålder skiljer sig de hög- och lågviktsselekterade ”Virginia lines” femton gånger i kroppsvikt. FOTO: Christa Honaker

Genom att utnyttja en experimentellt framavlad hönspopulation, ”the Virginia linjes”, har forskare vid Uppsala universitet och Virginia Polytech studerat djurens genetiska arkitektur. Man har velat se vad som gjort det möjligt att på bara 50 generationer avla fram kycklingar som vid åtta veckors ålder ökat femton gånger i vikt i jämförelse med andra kycklingar.

I studien använde forskargruppen, som leds av svensken Örjan Carlborg, två White Plymouth Rock selektionslinjer, som sedan 1957 avlats för få hög respektive låg kroppsvikt vid åtta veckors ålder.

Stor skillnad i kroppsvikt

Linjen med stora hönor vägde i snitt 1,412 g vid åtta veckors ålder, jämfört med genomsnittsvikten 170 gram för de små.

För att sedan studera genetiken bakom skillnaderna mellan de båda linjerna, så korsade man de två – efter 40 generationers separat selektion. Kycklingarna i korsningspopulationen parades därefter slumpmässigt ihop i ytterligare 15 generationer.

Egenskaper kan förändras snabbt

I studien identifierade forskarna 22 områden i arvsmassan, som tillsammans förklarade mer än 60 procent av det genetiska bidraget till variationen i kroppsvikt i korsningen mellan de selekterade linjerna.

– Våra experiment visar att även små, fenotypiskt homogena populationer, som våra linjer kommer från, kan innehålla många genetiska varianter som inte skapar variation i populationen förrän man börjar selektera dem. Och när man väl gör det kan egenskaperna förändras extremt mycket och snabbt som svar på ett intensivt selektionstryck, säger Örjan Carlborg i ett pressmeddelande.

Bidra till ny kunskap

Studien visade att genetisk anpassning under selektion ofta beror på många gener, men samtidigt att de individuella områden som bidrar, ofta är komplexa.

Genom att fortsätta studera samma population hoppas forskarna kunna fortsätta att få kunskap om hur komplexa genetiska mekanismer bidrar till ökad kroppsvikt i höns och hur det kan anpassas till ett riktat genetiskt urval.

– Vi försöker förstå hur alla dessa genetiska varianter tillsammans reglerar en egenskap. På sikt hoppas vi att detta arbete ska bidra till att bättre kunna förutsäga hur till exempel naturliga populationer kommer att förändras i miljön, nya sätt att förädla djur och växter inom lantbruket samt förutsäga sjukdomsrisk för människor, säger Örjan Carlborg.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, SLU, Högskolan Dalarna, Huazhong Agricultural University, Kina, Virginia Polytechnic Institute and State University, USA.

Resultaten beskrivs i den senaste upplagan av den ledande tidskriften Molecular Biology and Evolution.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen