Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 21 maj 2015

Ny metod ger billigare strö

Här omvandlas kornas gödsel till bäddmaterial. En ny metod att återanvända kornas gödsel har börjat praktiseras på flera gårdar i Sverige. En av vinsterna är att stora delar av strökostnaden sparas in.

Det separerade kogödslet är torrt och nästan helt luktfritt.
Bild 1/3Det separerade kogödslet är torrt och nästan helt luktfritt. FOTO: Marita Andersson
Genom hårt tryck skiljs fibrerna från vätskan i separatorn. Leif-Erik Törnblom och Jacob Olai konstaterar att strömaterialet som kommer ut är torrt.
Bild 2/3Genom hårt tryck skiljs fibrerna från vätskan i separatorn. Leif-Erik Törnblom och Jacob Olai konstaterar att strömaterialet som kommer ut är torrt. FOTO: Marita Andersson
Bild 3/3 FOTO: Marita Andersson

I ladugården på Marås herrgård står 700 mjölkor förnöjt och idisslar. Under sig har de ett tjockt lager av strö. Men det består inte av kutterspån. Numera är det deras egen gödsel som har förvandlats till strö. Korna ligger på så kallad Green Bedding.

– Den största vinsten är att jag har kapat strökostnaden, säger Jacob Olai som driver Marås herrgård i Västerlösa i Östergötland.

Sparar stora kostnader

Han berättar att de 700 korna tillsammans med tusen ungdjur, producerar cirka 30 000 kubikmeter gödsel per år. Genom att förvandla det till strö sparar han in ungefär en halv miljon kronor om året i strökostnader.

Jacob Olais gård var först i Sverige med att satsa på en skruvpressseparator som skiljer fibrer från vätska ur flytgödsel. 2012 köpte han in den första anläggningen, den så kallade FAN-separatorn. Nu har han köpt ytterligare en.

I ladugården går nu flytgödslet ut i gödselbrunnen. Därifrån pumpas det upp till skruvpresseparatorn som genom hårt tryck skiljer kons osmälta fibrer av ensilage, halm och hö, från vätskan. Ut kommer ett torrt strömaterial som nästan är helt luktfritt. Fibrerna hamnar på en cementplatta, medan vätskan pumpas till en annan brunn.

Cirka 10 procent av flytgödseln förvandlas på så sätt till torrsubstans och kan användas som strö. Resten blir vätska som hamnar på de 700 hektar stora åkrarna. Där odlar Jacob Olai vall, majs och spannmål.

– En av fördelarna är att den separerade vätskan är lättare att sprida på åkarna. Och den kommer snabbare grödan till del, menar Jacob Olai.

Få nackdelar

Han har svårt att se några nackdelar med separatorn. Men den sköter sig inte helt själv. Magnus Johansson, som bland annat ansvarar för gödselhanteringen på gården, berättar att det händer att det kommer in annat material än flytgödsel, exempelvis träpinnar som fastnar i separatorn.

– Det är lite mer pyssel med den än att bara strö ut kutterspån. Men fungerar det som det ska står den och går här, åtta timmar om dagen.

En dagsproduktion brukar ligga på 16 kubikmeter strö.

– Vi använder det inom 24 timmar efter att det har separerats, berättar Jacob Olai.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen