Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 17 november 2017

Nya fosforkrav begränsar danska grisbönder

Nya gödslingsregler innebär att det är fosfor i stället för kväve som blir den begränsande faktorn för danska grisbönder.

– Allt är nytt, så det är svårt att säga var det tar vägen, menar Niels Vestergaard Salling, smågrisuppfödare på Nordjylland.

 Niels Vestergaard Salling är smågrisuppfödare med 660 suggor i Jerslev, Brønderslev kommun, på Jylland.
Niels Vestergaard Salling är smågrisuppfödare med 660 suggor i Jerslev, Brønderslev kommun, på Jylland. FOTO: Göran Berglund

Tidigare var danska lantbrukare helt styrda av kvävebegränsningar när de gödslade sina jordar. Följden blev att spannmålen tappade i proteintal vilket bland annat orsakade problem för kvarnar och mälterier.

Även fodersidan drabbades eftersom djuruppfödarna har varit tvungna att kompensera med i första hand soja, vilket kostar både ekonomiskt och miljömässigt.

Fosforsgränsen styrande

Men från och med augusti i år har den maximala kvävegivan höjts från 140 till 170 kilo per hektar. Samtidigt har det införts fosforgränser som inledningsvis skiljer sig åt, men som på sikt kommer att sänkas till 35 kilo både för slaktgris- och för suggproduktion. För grisbonden blir fosforgränsen styrande.

– Reglerna drabbar särskilt uppfödare av fjäderfä och mink. För egen del ser jag positivt på förändringen. Det har varit en märklig situation att vi i Danmark enbart har räknat med kvävet, säger Niels Vestergaard Salling.

Gödsel från grisarna

Gården i Jerslev några mil in i landet från Fredrikshamn har 660 suggor och producerar årligen 23 000 smågrisar. En bit bort har Niels bror Per uppfödning av slaktgrisar. Gödseln sprids på de sammanlagt 230 hektar som det sammanlagt blir om man räknar den areal som Niels och Per äger var för sig.

– Vi använder i stort sett bara gödsel från grisarna bortsett från lite handelsgödsel om vi har specialgrödor. Vi lejer i likhet med de flesta för spridningen och det tas prover i varje tank. Gödseln är oftast försurad, konstaterar Niels Vestergaard Salling.

 Niels Vestergaard Salling ser för egen del positivt på de nya reglerna för gödsling med möjlighet till ökad kvävegiva men oroar sig för kolleger som bor närmare känsliga vatten.
Niels Vestergaard Salling ser för egen del positivt på de nya reglerna för gödsling med möjlighet till ökad kvävegiva men oroar sig för kolleger som bor närmare känsliga vatten. FOTO: Göran Berglund

Det mest ekonomiska sättet att klara kraven är att minska mängden fosfor i grisarnas foder. Det kan göras genom att exempelvis tillsätta enzymet fytas och blanda in solros. Fosformängden behöver sänkas från dagens 4,8 gram per foderenhet till 4,4–4,5 räknat på slaktgrisar.

– Om du är duktig att utfodra kommer du att kunna ha fler djur. Innehållet i gödseln du sprider blir viktigare än antalet djur och begreppet djurenhet försvinner helt och hållet, säger Niels Vestergaard Salling.

Känsliga områden

Alternativen är att minska beläggningen, försöka sänka gödselns fosforhalt i efterhand eller att skaffa större spridningsareal, antingen genom egna markköp eller genom samarbeten med grannar.

 För grisuppfödare och även för andra animalieproducenter i Danmark blir fosfor den begränsande faktorn när marken ska gödslas. Rådgivarna föreslår i första hand att lantbrukarna ska försöka minska mängden fosfor i fodret för att slippa skaffa mer spridningsareal.
För grisuppfödare och även för andra animalieproducenter i Danmark blir fosfor den begränsande faktorn när marken ska gödslas. Rådgivarna föreslår i första hand att lantbrukarna ska försöka minska mängden fosfor i fodret för att slippa skaffa mer spridningsareal. FOTO: Göran Berglund

För närvarande identifieras det man i Danmark kallar känsliga områden där lantbrukarna redan nu kommer att få en begränsning på 30 kilo fosfor. Som mest kan en fjärdedel av arealen komma att klassas som känslig. Det rör sig i första hand om områden nära kuster och vikar.

FAKTA: Max 22 kilo fosfor i Sverige

Grundregeln i Sverige är att stallgödsel eller andra organiska gödselmedel inte får spridas i större mängd än vad som motsvarar 22 kilo fosfor per hektar spridningsareal och år räknat som ett genomsnitt över en femårsperiod.

Mängden räknas som ett genomsnitt av hela spridningsarealen för företaget och för enskilda skiften kan spridningen därför ligga över gränsen.

Källa: Jordbruksverket

Diskussion pågår om hur de mest drabbade lantbrukarna ska kompenseras. I vissa extrema fall kan det till och med bli så att verksamheten blir så olönsam att den helt måste upphöra.

– Åsikterna kring de nya reglerna varierar mycket beroende på var du bor och på vilken verksamhet du bedriver. Jag kan tycka att det är en god idé att se till förutsättningarna på varje plats, men det finns samtidigt en risk för byråkrati. Det gäller att hitta balansen i tillämpningen, säger Niels Vestergaard Salling.

Tufft för de yngre

Han vill inte att drabbade lantbrukare kompenseras genom omfördelning av jordbruksstödet eftersom det i sin tur skulle få effekter på övriga. I stället menar Niels att det vore rimligt att staten köper ut de gårdar som får det svårast att driva verksamheten vidare.

– Äldre lantbrukare kanske kan sluta med grisarna men det är inte lika lätt för yngre som har satsat flera miljoner kronor, säger Niels Vestergaard Salling.

FAKTA: Niels Vestergaard Salling

Ålder: 50.

Familj: Hustrun Tine och sönerna Sebastian, Frederik och Marcus.

Bor: Elmegaarden, Jerslev, Brønderslev kommun, på Nordjylland.

Verksamhet: Smågrisproduktion med 660 suggor. De 23 000 smågrisarna säljs till Niels bror Per för uppfödning till slakt. Niels har fyra anställda och arbetar på grund av sina uppdrag själv mest på veckoslut och helger.

Areal: 70 hektar som har arrenderats av Per. Nu har Per i sin tur arrenderat ut all brödernas mark till en större växtodlare.

Växtodling: Lejer in alla tjänster. Har inte haft egen maskinpark sedan han köpte gården 1995.

Uppdrag: Sedan 2009 ordförande i Landbo Nord, Danmarks tredje största lantmannaförening med allt från rådgivning till handel med spannmål och insatsvaror. Kandiderar till kommunfullmäktige för Venstre.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen