Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 mars

Nya resultat om neonikotinoider och bin

Tidigare studier har visat att humlor och solitärbin påverkas mycket negativt när de exponeras av vissa typer av neonikotinoider. Nu presenteras nya studier på samma tema. Enligt studien tycks honungsbin vara mer robusta än humlor eller solitärbin.

 Studier visar att humlor och solitärbin påverkas mycket negativt när de exponeras av vissa typer av neonikotinoider.
Studier visar att humlor och solitärbin påverkas mycket negativt när de exponeras av vissa typer av neonikotinoider. FOTO: kojihirano

2015 presenterades den studie som till stor del blev underlag för den svenska och europeiska lagstiftningen om neonikotinoider.

Maj Rundlöf, Lund universitet, var vetenskapligt ansvarig för studien 2015.

– Det var den första stora fältstudien som genomfördes för att undersöka effekten av neonikotinoider på flera arter av bin, säger hon i ett pressmeddelande från Jordbruksveket.

Studien visade att honungsbisamhällen inte påverkas mätbart av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider som används vid bekämpning av jordloppor i vårraps, men att humlor och solitärbin påverkas mycket negativt.

Nya resultat bekräftar

Nu bekräftar nya resultat inom ramen för samma projekt att exponering för neonikotinoiden klotianidin kan ha en stark påverkan på humlesamhällenas reproduktion men att honungsbina inte påverkas.

– Vi fann att honungsbisamhällena bibehöll sin styrka även efter en andra säsong av exponering för klotianidin, utan synbar negativ påverkan på samhällsutveckling, dödlighet, svärmning, sjukdomsnivåer eller immunförsvar säger Julia Osterman, som gjorde sitt examensarbete inom projektet på SLU, i pressmeddelandet.

Enligt studien verkar honungsbisamhällen vara mer robusta och kunna hantera eventuell påverkan på individer bättre än humlesamhällen eller solitärbin.

Starka argument för förbudet

Både studien från 2015 och de nya studierna bidrar enligt Jordbruksverket med starka argument för det nuvarande förbudet mot användning av neonikotinoider i grödor som är attraktiva för bin.

I sommar publicerar Jordbrukverket ytterligare studieresultat om biologiska hot mot pollinatörer som gös inom ramen för projektet.

Fakta om neonikotinoider

Sedan den 1 december 2013 är ämnet klotianidin och två ytterligare neonikotinoider (imidakloprid och tiametoxam) förbjudna att användas inom EU i blommande grödor. År 2018 utvidgades förbudet till att gälla för all odling utomhus. Flera länder har dock gett nationella dispenser, inklusive Sverige. I december 2018 beviljade Kemikalieinspektionen en ansökan om dispens för att använda växtskyddsmedlet Gaucho WS 70 (imidakloprid) i odlingar av sockerbetor. Beslutet innebär att produkten får användas tillfälligt och endast för betning av utsädet i fyra månader under våren 2019. Det är första gången som Sverige beviljar en sådan nationell dispens. Dispensen har dock överklagats av Sveriges Biodlares Riksförbund och Svenska Naturskyddsföreningen och Mark- och miljödomstolen har beslutat att tillfälligt stoppa Kemikalieinspektionens beslut om nöddispens för sockerbetsodlarna.

Källa: Jordbruksverket

LÄS MER: Stopp för nöddispens av växtskyddsmedelLÄS MER: Forskare tonar ned larm om insektsdödLÄS MER: ”Rätt använda neonikotinoider skadar inte bin”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen