Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 7 april 2019

Nytt projekt undersöker kvävehalten

Lantbrukselever vid Ösby Naturbruksgymnasium i Sala har fått i uppdrag att ta reda på om fjolårets torka ökat kvävehalten i jorden. Genom att ta prover från åkrarna på Limsta Säteri i Västmanland ska nya strategier utformas för att skapa bästa förutsättningar inför årets skörd.

 Henrik Wallenberg från Ösby Naturbruksgymnasium undersöker om kvävehalten ökat i jorden efter 2018 års torka. Testerna genomförs på Limsta Säteri i Ransta.
Henrik Wallenberg från Ösby Naturbruksgymnasium undersöker om kvävehalten ökat i jorden efter 2018 års torka. Testerna genomförs på Limsta Säteri i Ransta. FOTO: Josefine Elfström

I Ransta, mellan Västerås och Sala, ligger Limsta Säteri. Här pågår ett projekt för att se om förra sommarens dåliga skörd medfört en högre kvävehalt i jorden än normalt, och hur den i så fall kan utnyttjas på bästa sätt inför årets skörd av främst maltkorn, samt i ett fall foderkorn.

– Maltkorn är viktigt rent ekonomiskt. Det är emellertid en gröda där man som odlare måste tänka sig för ordentligt. Det gäller att nå ett mål där proteinhalten i maltkornen är mellan tio och 11 procent. Är den under eller över riskerar grödan att bli foderkorn, och då har man missat hela målet. Mitt sätt att undvika det är att tillsätta rätt mängd kväve i förhållande till tänkt skörd, säger Henrik Wallenberg, spannmålsodlare som driver Limsta Säteri.

Tar prover

För att ta reda på om kvävehalten är högre i år än normalt kom elever från Ösby Västmanlands Naturbruksgymnasium nyligen till säteriet för att ta prover. Eleverna, som går i årskurs två med lantbruksinriktning, delades upp i grupper och fick varsitt område. Med en jordborr plockades jord upp längs en linje, en metod som kallas linjekartering.

Fakta: Limsta säteri

Har 550 hektar åker, varav 400 hektar ägs och 150 hektar arrenderas.

De stora grödorna är höstvete, maltkorn och grynhavre men också höstraps, höstkorn, foderkorn och vall. Säteriet bedriver också spannmålshandel.

Till säteriet hör också 300 hektar skog, hus och lokaler för uthyrning.

Limsta Säteri har två anställda på heltid. Det grundades 1686, sista året nya säterier fick bildas, men gården kan spåras tillbaka till 1300-talet.

– Med facit i hand, efter 2018, är jag mer försiktig med hur mycket jag tillför vid start. Dels för att jorden kan ha mer kväve än normalt, dels för att om det blir ytterligare ett torrt år måste jag ha det i beaktande, att inte satsa lika mycket från början. Då är det bättre att lägga på mindre vid sådd, och om det utvecklas bra tillföra mer under säsongen, säger Henrik Wallenberg och fortsätter:

– Lägger jag allt från början allt från början och det inte blir den skörd jag har tänkt, då är loppet kört. Det handlar om att vara förutseende.

Tar fram gödslingsstrategi

Analyssvaren kommer att vara klara i början av april. När eleverna har fått dem, ska respektive grupp arbeta fram en lämplig gödslingsstrategi för hur mycket kväve som ska tillföras, utifrån den jordareal som gruppen undersökte.

Med tanke på att Henrik Wallenberg endast fick halv skörd förra året är det inte otroligt att kvävehalten är markant högre än vanligt.

Vad tror du att analyssvaren kommer att säga?

– Jag hoppas att det finns mer kväve i marken i år än vad det gör ett normalt år. Det är spännande om det är så, och framförallt; det är bra för miljön och bra ekonomiskt.

Fakta: Om projektet

I samarbete med Henrik Wallenberg på Limsta Säteri undersöker elever i årskurs två som går naturbruksprogrammet med inriktning Lantbruk på Ösby Västmanlands Naturbruksgymnasium kvävehalten i jorden.

Eleverna har tagit jordprover i fält med en metod som kallas linjekartering. Dessa är nu skickade för analys. Utifrån analyssvaren ska eleverna ta fram en kvävestrategi med hänsyn till vilken gröda som ska odlas, förfrukt och tänkt skördevolym.

Syftet är dels att eleverna ska få omsätta teoretiska kunskaper om växtodling till praktik i verkligheten, dels att undersöka vilka effekter 2018 års torka fått och hur de kan omvandlas till en resurs inför årets växtodlingssäsong.

LÄS MER:

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen