Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 22 februari

Ovanligt dålig grobarhet för havre och åkerböna

Grobarheten på lantbrukarnas eget utsäde är ovanligt dålig för havre och åkerböna, visar Jordbruksverkets och Frökontrollens analyser. För korn och vete är däremot kvaliteten motsatsen.

 På Jordbruksverkets utsädesenhet i Svalöv undersöks förekomst av kornets flygsot.
På Jordbruksverkets utsädesenhet i Svalöv undersöks förekomst av kornets flygsot. FOTO: Kristofer Vamling

Ungefär hälften av proverna av åkerböna har låg grobarhet. I många prover finns mögel och angrepp av skadeinsekten bönsmyg.

– Grobarheten är jättedålig på många prover och vi har starka angrepp av bönsmyg i princip i alla prover, säger Matilda Lönnemark, vd på Frökontrollen, Hushållningssällskapet.

Stora variationer

Grobarheten för havre är också sämre än normalt men variationerna är stora.

 Pernilla Andersson, labbansvarig vid utsädesenheten, Jordbruksverket (till höger) och kollegan Anna Petersson, utsädestekniker.
Pernilla Andersson, labbansvarig vid utsädesenheten, Jordbruksverket (till höger) och kollegan Anna Petersson, utsädestekniker. FOTO: Kristofer Vamling

– Grobarheten varierar från 70 upp till 94 procent för de lantbrukarprover som skickats in till Jordbruksverket, säger Pernilla Andersson, labbansvarig på Utsädesenheten vid Jordbruksverket.

Fakta: Grobarhet och betningsbehov

Analyserade lantbrukarprov:

Vårkorn: Friskt med bra grobarhet. Svampsjukdomarna Bipolaris och Fusarium ofta på låga nivåer, men ökande förekomst av flygsot.

Havre: Friskt med lågt betningsbehov när det gäller svampsjukdomar, men ökat betningsbehov för havreflygsot. Dålig grobarhet.

Vårvete: Friskt med bra grobarhet.

Höstvete: Friskt med bra grobarhet. Stinksot i många prover men i låga nivåer.

Åkerbönor: Dålig grobarhet, endast hälften av partierna har grobarhet över 80 procent. Problem med mögel och angrepp av skadeinsekten bönsmyg.

Ärter: Friskt och bra grobarhet. Ofta låg vattenhalt vilket gör dem känsliga i hanteringen.

Källor: Växtskyddscentralen Uppsala, Frökontrollen, Utsädesenheten på Jordbruksverket.

Enligt Matilda Lönnemark visar Frökontrollens analyser att många havrepartier ligger under gränsvärdet för att vara certifieringsbara.

– Det finns prover som gror bra, men många partier gror riktigt dåligt. Endast 65 procent av utsädet når upp till 85 procent, vilket är gränsen för certiferingsbart, säger Matilda Lönnemark.

Bra kvalitet

Förutom åkerböna och havre, tycker både Pernilla Andersson och Matilda Lönnemark att kvaliteten på lantbrukarnas eget utsäde är förvånansvärt bra.

– Vårvete är jättefint, gror bra och är helt friskt, vilket är fantastiskt, säger Matilda Lönnemark.

Sotsjukdomar ökar

Varken Utsädesenheten eller Frökontrollens analyser visar några tydliga variationer inom landet. Utsädet är relativt friskt och fritt från svampsjukdomar och betningsbehovet generellt sett lågt. Däremot ökar sotsjukdomar som flygsot och stinksot.

– De flesta havreproverna är infekterade av flygsot och några har riktigt hög infektion, säger Pernilla Andersson.

Mycket sot

Både Utsädesenheten och Frökontrollen hittar sot i 60 procent av proverna av korn.

 Havre som är färdig att plockas. Här räknar labbet antalet normala respektive abnorma groddplantor samt antalet döda för att få fram en grobarhet in procent.
Havre som är färdig att plockas. Här räknar labbet antalet normala respektive abnorma groddplantor samt antalet döda för att få fram en grobarhet in procent. FOTO: Kristofer Vamling

”Skicka in på analys”

Det är möjligt att göra ett eget grobarhetstest genom att lägga fröer på ett blött hushållspapper, men det är inget som utsädeslaboratorierna rekommenderar.

– Jag tror att det är svårt att få ett tillförlitligt resultat, så vi rekommenderar lantbrukare att skicka in utsädet på analys, säger Pernilla Andersson.

”Köp certifierat”

Man ska inte heller gå efter statistik eller hur utsädet ser ut, råder Matilda Lönnemark.

– Det kan se fint ut men ändå vara dåligt. I första hand, köp certifierat utsäde och i andra hand kontrollera vad du har. Var också noga med torkning och kylning av spannmålen. Vi ser en hel del fall där man inte varit tillräckligt noga med det och utsädet tagit skada.

LÄS MER: EU ger utsädesdispens

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen