Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 29 mars

På jakt efter nya veterinärer

Lantbruksnäringen går på offensiven för att locka till sig framtidens veterinärer. Andelen som i dag väljer att arbeta med produktionsdjur är alldeles för låg.

– Om vi inte gör något blir det som en tickande bomb, säger My Sahlman på LRF.

 En tickande bomb – så beskriver My Sahlman på LRF vad bristen på veterinärer som vill arbeta med produktionsdjur kan leda till.
Bild 1/2 En tickande bomb – så beskriver My Sahlman på LRF vad bristen på veterinärer som vill arbeta med produktionsdjur kan leda till. FOTO: Marie Henningsson
 Enligt Peter Svensson vände Distriktsveterinärerna under förra året en vikande trend och ökade bemanningen med 21 heltider.
Bild 2/2 Enligt Peter Svensson vände Distriktsveterinärerna under förra året en vikande trend och ökade bemanningen med 21 heltider. FOTO: Pressbild

I dagarna lämnar My Sahlman, själv veterinär och ansvarig för frågan på LRF, in en ansökan till Jordbruksverket om drygt en halv miljon kronor för fem sex olika aktiviteter med syfte att få fler blivande veterinärer att börja inom lantbrukssektorn.

Växande problem

LRF har under en längre tid fått signaler från branschen att problemet är omfattande och att det växer. Dels handlar det om att de nyblivna veterinärerna främst är intresserade av att arbeta med smådjur och hästar, dels att jourtjänstgöringen och långa resor verkar avskräckande.

– Bristen drabbar i förlängningen både djurvälfärden och den svenska lantbruksnäringens konkurrenskraft. Nu ska sägas att problemen inte finns överallt, men om vi inte gör något blir det ändå som en tickande bomb, menar My Sahlman.

Samarbete med flera parter

De aktiviteter som LRF planerar går bland annat ut på att göra en återkommande enkätundersökning bland veterinärstudenterna i olika skeden av utbildningen och matcha intresserade studenter med avlönat sommarjobb på djurgårdar. Här behövs ett samarbete med i första hand Distriktsveterinärerna, Gård & Djurhälsan samt Växa Sverige.

Fakta: Finns drygt 3 000 veterinärer

I Sverige är det enbart SLU i Ultuna som utbildar veterinärer. Utbildningen pågår i 5,5 år (330 poäng) och för att utexamineras måste studenten vara godkänd i samtliga kursmoment.

Efter examen går det att ansöka om yrkeslegitimation hos Jordbruksverket som även kan utfärda legitimationer för studenter som avlagt examen på utländska veterinärutbildningar.

Inom yrket finns fem specialistområden: gris, nöt, häst, smådjur och livsmedel.

Den djursjukvård som fokuserar på lantbrukets djur sköts av cirka två tredjedelar statligt anställda distriktsveterinärer och cirka en tredjedel egenföretagare.

Det fanns 2017 drygt 3 000 yrkesverksamma veterinärer. En vanlig ingångslön är 29 000–33 500 kr per månad. Medianlönen för alla kategorier är efter 10 år 40 000–54 000 kr per månad.

Källor: Saco, Jordbruksverket

Farhågorna delas av övriga aktörer i branschen. Distriktsveterinärerna har redan börjat arbeta med att förbättra arbetsvillkoren vad gäller bemanning och jourberedskap och tycker sig under 2017 ha brutit den negativa trenden.

– Vi ökade bemanningen med 21 heltider. Det är ett krävande yrke men ju fler som delar på beredskapen, i vissa fall genom att samarbeta med privata aktörer, desto mer underlättar det, säger Peter Svensson, chef för Distriktsveterinärerna.

Betalda praktikplatser

I november förra året höll SLU ett möte med alla större aktörer på lantbrukssidan och i början av mars följdes det upp med en träff enbart med Distriktsveterinärerna. Ett av diskussionsämnena var betalda praktikplatser under sommaren.

– Att det har uppstått brist på veterinärer som vill arbeta med lantbrukets djur är inte så konstigt med tanke på att rekryteringsbasen ser helt annorlunda jämfört med när jag själv läste till veterinär för cirka 40 år sedan. Antalet djurgårdar har minskat och vi har också tappat den generation som besökte sina far- och morföräldrars gårdar, säger Anne-Marie Dalin, vicedekan på SLU med ansvar för utbildningsfrågor på fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

”Måste få dem intresserade”

SLU övergav för några år sedan ett system där 40 procent av studenterna under det femte året var tvungna att under 13 veckor inrikta sig på produktionsdjur.

– På grund av antagningsreglerna kan vi inte kvotera in studenter med en viss inriktning. Vi måste i stället få studenter intresserade av lantbrukets djur under utbildningen och det är det viktigt att vi i det arbetet får med oss lantbrukarna, säger Anne-Marie Dalin.

Läs mer: Veterinärbrist ett glesbygdsproblemOro hos djurägare när veterinären går på knäna”Detta ska inte behöva drabba fler djur och djurägare”

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen