Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 17 december 2020

Per Frankelius: Vill se affärsmodeller för lantbrukets klimattjänster

I FN:s klimatpanel IPCC:s rapporter borde jordbruket få tillgodoräkna sig fotosyntesen bakom grödornas skörd som ett positivt bidrag i klimatarbetet. Det ansåg innovationsforskaren Per Frankelius i sommarens uppmärksammade artikel i tidskriften Agronomy Journal. Nu är han på plats 7 på Land Lantbruks 50-lista.

 Per Frankelius skrev en uppmärksammad artikel tidigare i år som ifrågasatte FN:s klimatpanel IPCC och deras beräkningar där lantbruket inte får tillgodoräkna sig hela grödornas fotosyntes. Nu är han på plats 7 på Land Lantbruks 50-lista.
Per Frankelius skrev en uppmärksammad artikel tidigare i år som ifrågasatte FN:s klimatpanel IPCC och deras beräkningar där lantbruket inte får tillgodoräkna sig hela grödornas fotosyntes. Nu är han på plats 7 på Land Lantbruks 50-lista. FOTO: Lasse Hejdenberg

Per Frankelius, docent på Linköpings universitet, ville med artikeln lyfta fram orättvisan i att lantbruket anklagas för negativ klimatpåverkan men inte får tillgodoräkna sig hela grödornas fotosyntes.

Vad baserar du din artikel på?

– Jag kunde inte smälta att jordbruket, en bransch som jobbar med växtodling, skulle den vara den näst värsta klimatboven bland FN:s sektorer. För två-tre år sedan började jag ta upp frågan på innovationsseminarier. Senare har jag analyserat skriftlig dokumentation från IPCC och jordbrukslitteratur, men även intervjuat lantbrukare och experter.

Här är tio i topp på Land Lantbruks 50-lista 2020

Får det sammantaget någon effekt på siffrorna att skördens kolinbindning tas med, om man samtidigt lägger till utsläppen av samma mängd kol när den förbrukas?

– Nej, det får ingen större effekt. Men lantbruket hade inte fått samma stämpel som klimatbov om det fått kredd för odlingens kolinbindning och det tydliggjorts att utsläppen kommer när konsumenterna äter produkterna.

Hur ändrar synsättet arbetet med att minska livsmedelssystemets utsläpp?

– Det kan påverka hur styrmedel riktas åt olika håll. Om politiken eller marknaden utsätter lantbruket för hårdare tag och till exempel kräver en omställning till fossilfri diesel eller gödning i snabbare takt än branschen klarar får vi fler konkurser. I stället behöver vi en affärsmodell som ger jordbruket betalt för tjänster inom både klimat och biologisk mångfald.

Det mesta av den svenska skörden konsumeras av lantbrukets egna djur. Har du tagit hänsyn till det i artikeln i Agronomy Journal?

– Nej, där har jag inte räknat på att både gräs och spannmålsgrödor blir foder. Men nästa steg är nu att analysera både positiva och negativa sidor av djurens klimatpåverkan.

Hur har du märkt av artikelns genomslag hos lantbrukare och forskare?

– Jag har aldrig tidigare upplevt ett så stort intresse för min forskning. Men det är kluvna diskussioner och bland forskare finns lika många irriterade som väldigt glada.  Från lantbrukare har jag fått hundratals positiva reaktioner via Facebook, mejl och telefonsamtal. När det jag gör berikar deras liv och självkänsla blir jag otroligt glad.

Finns en risk att din kritik kan leda till ett ifrågasättande av alla IPCC:s rapporter?

– Det är i så fall inte mitt fel utan något de får skylla sig själva för att siffror som borde finnas inte finns.

LÄS MER: Jordbrukets klimatpåverkan överdrivsLÄS MER: Så har julen drivit fram avancerad jordbruksteknikLÄS MER: Hållbarhet i centrum på LivsmedelsdagarnaLYSSNA: Lantbrukspoddens spaning från världens största mässa för jordbruksteknik – Agritechnica – 2019. Lyssna här.

Relaterade artiklar

Till toppen