Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 juni

Plasten en utmaning för klimatsmart jordbruk

I samhället talas det allt mer om plastbantning. Plast är nödvändigt vid ensilering och i nuläget finns bara oljebaserad ensilagesträckfilm på marknaden, därför är återvinning viktigt.

 Runt 20 000 ton plats används varje år i det svenska lantbruket.
Runt 20 000 ton plats används varje år i det svenska lantbruket. FOTO: Hans Dahlgren

Varje år används runt 20 000 ton i det svenska lantbruket. Plasten används framförallt till ensilage men även till säckar, odlingsfilm samt dunkar för växtskydds- och ensileringsmedel.

– Plasten är en förutsättning för att kunna konservera foder och används i rundbalar, plansilos och tornsilos, säger Rolf Spörndly, forskningsledare vid institutionen för husdjurens utfodring och vårdpå SLU.

Inga alternativ

Rolf Spörndly berättar att det pågår en diskussion och utförs tester med ensilageplast gjord på andra råvaror än olja. 

– Men i nuläget finns det inget alternativ som håller tillräckligt bra kvalité och som är gångbart på marknaden, säger Rolf Spörndly.

Inte givet bättre att byta

För den som vill vara klimatsmart är det inte ens säkert att det skulle vara bättre att byta ut den oljebaserade ensligesträckfilmen mot plast gjord på någon annan råvara, i alla fall inte om den är av sämre kvalité. Enligt SLU:s livscykelanalys står nämligen själva vallproduktionen för 80-98 procent av den växthuseffekt, försurning och övergödning som ensilage bidrar med och ensileringen står endast för de resterande procenten. 

Viktigt att plasten återvinns

Det innebär att svinn är det absolut största klimatboven och om den oljebaserade plasten är tätare och mer hållbar, är den därmed även bättre ur miljösynpunkt.  

– Plasten är utmålad som ett stort problem fast den kanske inte är det. För plastens del så handlar det egentligen framförallt om ett nedskräpningsproblem och då blir återvinningen jätteviktig, säger Ingrid Strid, en av forskarna bakom livscykelanalysen.

Fakta: Detta visar SLU:s Livscykelanalys av ensilage

· Innan förluster räknats in är rundbalssystemet mer energieffektivt än ett system med plansilo eller tornsilo, medan systemen är relativt likvärdiga ur övriga miljöaspekter.

· Efter förluster räknats in är systemen energimässigt likvärdiga, medan tornsilosystemet var effektivast ur övriga miljöaspekter 

· Genom materialåtervinning återficks 57 % av ensilageplastens energi-insats; energianvändningen för plast i rundbalssystemet uppgick då till 14 % 

· Retursystemet för ensilageplasten bidrar till att plasten inte får större inverkan på resultatet än den har. Drygt hälften av energianvändningen återfås vid plaståtervinningen. 

Källa: SLU:s Livscykelanalys av ensilage

SLU:s livscykelanlys förutsätter dock att plasten återvinns på ett korrekt sätt, för annars får den en betydligt större påverkan både på miljö och på klimat. Enligt studien återfås drygt hälften av energianvändningen vid plaståtervinningen.

Lantbrukare allt bättre på återvinning

Svensk Ensilageplast Retur (Svepretur) ansvarar idag för insamling och återvinning av den plast som används i svenskt lantbruk. Under 2018 samlade de in lite drygt 18459 ton plast vilket innebär att nästan all plast samlas in.

Utveckling åt rätt håll

Alf Nilsson har varit ansvarig för insamlingen i Kalmar under elva års tid och enligt honom prioriterar allt fler plaståtervinningen. 

– Jag upplever det som om att utvecklingen har gått åt rätt håll och viljan att sortera och hålla snyggt är mycket högre idag, säger Alf Nilsson.

Relaterade artiklar

Till toppen