Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 mars

Rådgivarna hoppas på ändrade vallregler

Ekenäs

Torkan kommer i flera år framåt att sätta sina spår i vallodlingen. Förutom att vallarna ger sämre foder kan det också bli svårt att uppfylla de krav som ställs för att få vallstöd och rådgivarna hoppas att EU kommer att lätta på reglerna.

 Örjan Bergman och Justina Olsson inspekterar en av de vallar på Ekenäs som drabbats av förra årets torka.
Örjan Bergman och Justina Olsson inspekterar en av de vallar på Ekenäs som drabbats av förra årets torka. FOTO: Marie Henningsson

Justina Olsson och hennes rådgivarkolleger på hushållningssällskapen runt om i landet brottas just nu med lantbrukarnas Samansökningar.

2019 är ett år utan några större förändringar i regelverket men det innebär inte att det inte finns viktiga avväganden att göra. Inte minst med tanke på att sommaren 2018 var extremt torr.

– För en del lantbrukare var 2018 den andra, eller till och med den tredje, torra sommaren på rad. Med nuvarande regelverk finns det risk för att lantbrukarna får dras med dåliga vallar ytterligare år och därmed risk för betydligt mindre och sämre foder till sina djur, säger Justina Olsson.

Dåliga vallar kvar

Reglerna säger att man ska ansöka om utbetalning för minst 80 procent av den vall som man har i sitt åtagande. Det innebär att man kan tvingas ha kvar dåliga vallar som ger dåligt med foder enbart för att uppfylla villkoren.

FAKTA: Önskelista till Jordbruksverket

Lättnader i vallstödet 2019 för att ge lantbrukarna bästa förutsättningar att odla fram mycket och bra foder. Ge besked nu så att det går att planera.

Tillåt att man 2019 kan gå under 80 procent i vallåtagandet men ändå få betalt för godkända vallar.

Tillåt att man 2019 får plöja upp vallen efter första skörd (i stället för den 1 augusti) för att till exempel kunna så in ny vall i renbestånd i månadsskiftet juli/augusti.

Att man i kompensationsstödsområden 2019 kan tillgodoräkna sig den djurtäthet man hade 2018 om man har mer vallareal än vanligt.

Fotnot: Önskemålen är riktade till Jordbruksverket, men Jordbruksverket har ingen möjlighet att besluta om lättnader. Det är EUs regelverk som styr och Jordbruksverket arbetade 2018 med att försöka påverka EU att lätta på regelverket för att underlätta för det torkdrabbade lantbruket.

Vall drabbad av torka

Örjan Bergman, förvaltare på Ekenäs gård någon mil utanför Nyköping i Södermanland, är en av alla de lantbrukare vilkas vallar drabbats hårt av torkan. Den vallinsådd han gjorde våren 2018 blev så dålig att han valde att plöja upp samtliga vallinsådder på hösten, hela 80 hektar.

 Örjan Bergman.
Örjan Bergman. FOTO: Marie Henningsson

– Det är inte ofta man blir tvungen att ta ett sådant beslut. Senast vi gjorde det var sommaren 1992 då det också var mycket torrt, säger Örjan Bergman.

Dålig grodd

På stora delar av åkrarna hade inte fröerna grott alls. Att hjälpså är inget alternativ för Örjan Bergman.

– Jag har tidigare provat att hjälpså men inte lyckats. Att låta vallarna vara kvar utan att bryta dem hade inneburit att jag accepterat att ha en sämre vall i tre år, säger Örjan Bergman.

Godkänd för miljöstöd

Med en ekologisk mjölkproduktion med 200 kor plus rekrytering är vallfodret alldeles för viktigt för att chansa. Han visar en andraårsvall.

– Det är lite dåliga fläckar här och där. Men den här vallen blir godkänd för miljöstöd, det finns tillräckigt med vallgräs i den, säger Justina Olsson.

– Ja, men den producerar inte det vallfoder som den ska, säger Örjan Bergman.

Rådgivarens tips: Så mer än behovet

Försök så in så mycket ny vall som möjligt eftersom många av de äldre vallarna har farit illa av torkan.

Så lite mer vallareal än vad behovet egentligen är för att öka marginalerna för foderbehovet framöver.

Plöj upp dåliga vallar när du ser att det finns nya vallar som avkastar.

Källa: Justina Olsson

Örjan Bergman odlar 240 hektar vall, 200 hektar av dessa har han i ett åtagande. Detta innebär att varje år måste han ansöka om utbetalning för minst 160 hektar som producerar en vallgröda som ska kunna godkännas vid en eventuell kontroll.

Insådden ökas

Örjan Bergman kommer att klara åtagandet, även om det är på håret. Snart är vårbruket i gång och på Ekenäs kommer insådden att ökas.

– Vi har 160 hektar som vi odlat spannmål på. Jag kommer att ha insådd på allt och kommer därmed att dubbla arealen med insådd i år. Ett 30-tal av dessa hektar kommer vi att skörda som helsäd. Vi kommer inte att odla åkerbönor i år som vi hade tänkt, det finns inte tillräckligt med bra utsäde.

FAKTA: Miljöersättning för vallodling

500 kr/hektar till vallodling utanför kompensationsstödsområdena.

Vallen ska skötas enligt det femåriga åtagandet. Varje år söks utbetalning för minst 80 procent av den vall som man har i sitt åtagande. Man kan få utbetalning för högst 120 procent av sitt åtagande men kan odla mer vall i företaget. Varje enskilt skifte ska vara huvudgröda tre år i följd.

Varje år underkänns vallskiften i kontroll på grund av att grödan är för dålig. Grödan får åldras och ett visst inslag av naturligt förekommande smakliga gräs och örter är godkänt. Men den spontant etablerade vegetationen av smalbladiga gräs får inte blir dominerande.

Om man har en vall med dålig gröda som man misstänker kan bli underkänd vid en eventuell kontroll är ett alternativ att anmäla den som grödkod 49 i Samansökan, då ger den enbart gårdsstödet.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen