Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 mars

Rädsla för konsumentoro låg bakom foderförbudet

Det var främst rädslan för konsumentreaktioner som drev fram det svenska förbudet mot antibiotika i djurfoder – inte risken för resistenta bakterier.

 Margareta Åberg är LRFs grisexpert och verksamhetsledare för Sveriges Grisföretagare.
Margareta Åberg är LRFs grisexpert och verksamhetsledare för Sveriges Grisföretagare. FOTO: LRF

Försäljning av djurfoder med tillsats av antibiotika hade pågått i mer än 25 år när lantbrukets branschorganisationer besluta att verka för ett förbud, något som lagstadgades 1986. Huvudargumentet var rädslan för konsumentreaktioner.

På den tiden skilde man på syntetiskt tillverkad kemoterapeutika och biologiskt producerad antibiotika som till exempel penicillin, men numera talas bara om antibiotika när det gäller mediciner som dödar eller hämmar bakterier.

Bayonox var vanligast

Den vanligaste förekommande tillsatsen till grisar var tillväxtmedicinen olaquindox som bland annat gick under varumärket Bayonox . Det förekom även att djuruppfödare på egen hand blandade i antibiotika, till exempel vid insättning av smågrisar i slaktstallet för att slippa dysenteri. Jordbruksnämnden tillhandahöll en förteckning över lämpliga doser.

– Det var några jobbiga år i samband med att tillsatserna togs bort och det gick åt en del potatismjöl och kol för att lindra lidandet. Man ska komma ihåg att det historiskt har använts olika saker, som koppar och kalk, för att förebygga diarréer hos frånvanda grisar, säger Margareta Åberg, ansvarig för grisfrågor på LRF.

Började med omgångar

Fördelen blev att andra hälsofrämjande åtgärder påskyndades, bland annat hanteringen där hela omgångar av grisar sattes in och togs ut.

– Det är inte snutet ur näsan att ta bort antibiotika utan det krävs andra åtgärder. Rutinmässig medicinering döljer problem i stallet, konstaterar My Sahlman, smittskyddsexpert på LRF.

Hon konstaterar att i Europa sker cirka 90 procent av all behandling i grupp medan det i Sverige är omvänt, det vill säga att 90 procent av behandlingarna är individuella.

Liten insikt om resistens

Den rutinmässiga användningen av antibiotika inom djuruppfödningen har utpekats som en starkt bidragande orsak till att olika bakterier har utvecklat resistens mot medicinerna.

– När förbudet kom i Sverige hade man såvitt jag minns en ganska liten insikt om risken för resistenta bakterier, säger Margareta Åberg.

LÄS MER: Svenskars resande till Asien sprider mest antibiotikaresistensLÄS MER: EU tar beslut om skärpta antibiotikaregler

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen