Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 11 februari

Råg i kraftfoder ett fullgott alternativ

Råg i foder till nötkreatur har inte varit vanligt, men enligt flera studier utgör råg ett fullgott alternativ till andra spannmålslag i kraftfoder.

 Råg funkar även i kraftfoder.
Råg funkar även i kraftfoder. FOTO: Tina Andersson

I höstas såddes mer råg än vanligt i Sverige, jämfört med året innan såddes 80 procent mer råg. Det finns flera fördelar med råg, bland annat att den är bättre än andra spannmålslag på att motverka ogräsens groning och tillväxt och ger även en god halmskörd.

Råg som foder

Enligt Jordbruksverket passar råg även till utfodring av nötkreatur, även om råg inte använts i vidare utsträckning till detta tidigare. Detta eftersom råg har ansets vara mindre smaklig än andra spannmålslag och kan innehålla giftiga substanser.

Men genom att mixa rågen med ensilage smakar den bättre och genom att rensa mjöldrygeinfekterad spannmål från sklerotier innan fungerar den bra att använda till foder.

Mindre än hälften

Det finns enligt Jordbruksverket några studier på detta ämne, bland annat har man i Danmark i korttidsförsök utfodrat mjölkkor med 44 procent råg av torrsubstansen, som enda spannmål i foderstaten. Korna hade en god konsumtion, hela nio kilo av torrsubstansen per dygn var råg.

Råg innehåller mycket stärkelse och lite protein så danska SEGES rekommenderar att kraftfoderblandningen ska innehålla max 30-40 procent.

Inga skillnader

I Finland har en studie nyligen gjorts där man i mjölkrastjurars kraftfoderblandning ersatte korn med olika andelar råg.

Andelarna råg var 0, 15, 30 och 45 procent av kraftfodrets torrsubstans och det visade sig att andelen råg inte påverkade vare sig foderkonsumtionen, i genomsnitt 10,9 kilo torrsubstans per dygn, eller tillväxten hos tjurarna, i genomsnitt 1543 gram per dag. Inte heller kunde man se några skillnader i fodereffektivitet eller slaktkroppsegenskaper.

Mjölken likadan

En studie i Polen på mjölkkor under laktationens första 100 dagar kom även den fram till att det inte hade någon inverkan vare sig på foderkonsumtion eller på mjölkavkastning då korna fick foder med 25 eller 40 procent hybridråd.

Det var heller ingen skillnad i mjölkens sammansättning av fett, protein eller laktos, men fettsyran C18:0 minskade och C18:1 ökade i gruppen som fick 40 procent råg, jämfört med kontrollgruppen.

Korna behöll även sin vikt och sitt hull under de studerade 100 dagarna.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen